Min morfar Henning Gustavsson – Moderns sida

I den här släktresan följer jag min morfar, hans mor och mormor och deras mödrar bakåt i tiden. Vilka var personerna och var kom dom ifrån?

Än en gång hamnar jag i nordvästra Skaraborg likt. Där mina anmödrar är gifta med bönder och torpare. Det finns en lång jordbrukstradition i alla led som jag hittills följt, traditionen bröts av mina föräldrars generation.

Jag har inte sett några foton på morfar från när han var liten, bara foton på honom i vuxen ålder. Jag minns honom väldigt väl, trots att det nu gått många år sedan han dog.

Henning Verner Gustavsson f.1917 d.2001

Henning Verner Gustavsson föddes den 31 januari 1917 hemma på föräldrarnas gård i Gösslunda. Det var en mycket kall dag och det var ordentligt med snö. Barnmorskan som assisterade vid förlossningen fick skynda sig vidare med häst och släde till en annan förlossning i Skalunda direkt efteråt och det var precis att hon hann fram. Barnet i Skalunda var en flicka som fick heta Greta. Samma Greta gifte sig senare med sonen till Albert Larsson som ägde gården Uppsala före min morfar. Greta Larsson levde fortfarande när hon var 103 år!

Morfars födelseår 1917 var ett år som präglades starkt av första världskriget. I början på januari beslagtog svenska staten allt bröd, mjöl och spannmålsprodukter i ransoneringssyfte. Kriget omöjliggjorde spannmålsimport och skörden hade tidigare slagit fel. Senare samma år infördes också kaffe- och mjölkransonering.

Det måste ha varit tufft för familjer att ordna med mat för dagen, dock troligtvis en fördel för min morfars familj att dom var bönder och hade tillgång till egenodlat och djur. I april genomförs hunger- och militärdemonstrationer på flera platser i Sverige bl.a. i Skara. På morfars födelsedag inleder Tyskland ”Ubåtskriget” för att skärma av importvägar för krigsmaterial till/från England och Frankrike. Den amerikanska komikern Buster Keaton hade premiär med sin första film och motbok på systembolaget infördes i hela Sverige. Hilda Nilsson blir den sista svenska kvinnan att dömas till döden (pga barnamord), dock hann hon ta sitt eget liv innan domen verkställdes. Dessutom införs körkort i Sverige. Så man kan gott säga att detta var ett händelserikt år.

Henning föddes på gården Gärdet, Jon-Skräddaregården, i Gösslunda. Han var sjätte barnet till hemmansägare Gustaf Adel Svensson och dennes hustru Berta. De blev till slut åtta syskon varav morfar var den yngste sonen. Henning döptes den 25 februari, faddrar var hans morfar och mormor hemmansägare Karl August Larsson (dock inte närvarande enligt anteckning i kyrkboken) och hans hustru Maria Kristina Johansdotter, Ödegården i Karaby.

Gärdet Jon-Skräddaregården Gösslunda

Henning växte upp på Gärdet och bodde där fram till vuxen ålder. 1940 bor han på Lunna, Skattegården, som låg i närheten.

På värnpliktskortet (värnpliktsnummer 382-38-38) kan man läsa att Henning var 180 cm lång och hade blodgrupp 0. Han utbildades till och tjänstgjorde som pionjär och gjorde sin första militära tjänstgöring 1939 mellan april-juni och augusti-september. Han tjänstgjorde igen 1940 under två perioder: 18/4-22/9 och 20/10-16/11. Även 1941 tjänstgjorde han mellan 15/3-31/5. Sen gjorde han en repövning 1958 på P4 i Skövde. Hans tjänstgöringsskyldighet upphörde 31/12 1964. Henning fick ett utmärkelsetecken i form av ett militäridrottsmärke i silver. Han berättade gärna om att han tjänstgjort någonstans uppe i Norrland under andra världskriget. Tyvärr så minns jag inte hans historier men tror att han var någon form av gränsvakt.

När Henning var 27 år 1944 träffade han min mormor Ella Mouchard, dom träffades på en ”bal” i Klövaregården. Det förekom ofta fester hemma på logen på olika gårdar under sommaren dit man tog någon som kunde spela och det kallades för bal, (berättat av min mormor). Ella var bara 17 år när de träffades och hon jobbade som kokerska på ålderdomshemmet i Gösslunda.

Henning flyttade till gården Stommen i Gösslunda 1945. Gården ligger mitt emot kyrkan och han arrenderade den tillsammans med sin bror Henrik.

Från vänster Lars-Erik Djup, morfars bror Henrik, morfar och okänd.

När min mormor blev gravid förlovade sig paret och Ella flyttade också till Stommen. Hon slutade jobba på ålderdomshemmet och hjälpte istället till i jordbruket. Den 2 augusti 1946, två dagar innan min mamma föddes gifte dom sig i prästgården i Gösslunda. Efter vigseln hade de kaffebjudning på en festvåning i stan (Lidköping).  

Henning och Ella flyttade 1949 till Vinninga där de arrenderade Lillängen, Lunneberg 1:6. Henning jobbade extra med potatisupptagning, körde traktor, gjorde snickeriarbeten och i perioder var han hemifrån för byggjobb åt försvaret. Ella hade då hjälp av sina föräldrar med barnvakt eftersom hon var tvungen att sköta gården själv.

Henning och Ella vid huset i Lillängen

Den 16:e oktober 1951 flyttade de vidare till gården Uppsala i Ledsjö som de då arrenderade. Gården hade 15 ha åker och 5,5 ha övrig mark.  I arrendeavtalet ingick att det skulle levereras tre liter nysilad kvällsmjölk varje dag till ägaren Albert Larsson som bodde kvar på övervåningen i huset. Arrendatorn var också skyldig att köra hem ved från gårdens skog, söndersåga den och lägga in all den ved ägaren behövde, samt leverera 50 kg potatis/år.

I Uppsala föddes 1953 Ella och Hennings andra barn sonen Kjell-Åke Henningsson min morbror. Henning var engagerad i vägförvaltningen, jag tror att han var kassör. Med tillträde den 14 mars 1960 köpte sedan Henning gården Uppsala av Albert Larsson för 60 000:-.

De bodde kvar på Uppsala tills 1998 då de sålde gården och flyttade till en villa på Mariedalsvägen i Lundsbrunn.

När jag var liten upplevde jag min morfar som mycket bestämd. När han blev äldre så mjuknade han i sinnet. Han hade oftast ett leende på läpparna och gillade att diskutera olika saker, han hade väldigt tydliga åsikter om saker och ting. När jag var liten berättade han en gåta som jag fortfarande minns ”Lilla trilla låg på hylla, lilla Trilla trilla ner. Ingen man i detta land lilla trilla laga kan”. Han hade lärt sig ramsan när han var liten.

Jag brukade låna böcker åt honom på biblioteket, han läste många romaner och gillade de som handlade om Sverige förr i tiden och om andra världskriget.

Morfar dog hastigt av en stroke på valborgsmässoafton 2001. Han var då 84 år gammal.

Berta Emilia f.1886 d.1962

Här kommer beskrivningar av min morfars mamma Berta, hennes mamma Maria, Marias mamma Carolina, Carolinas mamma Annica, Annicas mamma Maria och Marias mamma Stina. Alla kvinnorna har sedan 1700-talet varit födda och uppvuxna i trakter norr om Grästorp som Ås, Karaby, Tun och Vänersnäs. Sex generationer av kvinnor som arbetat som pigor, gift sig, fött barn, förlorat barn och i flera fall i slutet benämnts som fattighjon.

  • Berta Emilia f.1886 d.1962
  • Maria Kristina f.1859 d.1935
  • Carolina f.1835 d.1897
  • Annica f.1808 d.1892
  • Maria ”Maja” f.1784 d.1844
  • Stina f.1752 d.1831

Morfars mamma hette Berta Emilia. Svensson i efternamn som gift, som ogift Augustsdotter och ibland Karlsson.

Hon föddes den 18 oktober 1886 på morföräldrarnas gård Österlanna i Ås utanför Grästorp. Dotter till Carl August Larsson 30 år och hans maka Maria Bratt 27 år. Hon döptes när hon var två dagar gammal den 20 oktober, faddrar var morbrodern Johan Bratt och hans fru Karolina Svensdotter.

När Berta var fem dagar gammal så flyttade hon med sin mamma och tre år äldre halvsyster Magdalena till Gustafsgården, Karaby där fadern arbetade som dräng. De stannade där ett år, sedan flyttade familjen den 11 november 1887 till Sven Bryngelsgården, Särestad. Där föds året efter Bertas lillebror Folke.

När Berta är tre år, 13 november 1889 flyttar familjen igen. Nu tillbaka till Karaby socken i området Kiljamosse, Ödegården och det blir här som Berta växer upp. Hon kommer att få tio yngre syskon så hemmet var nog ganska livligt och säkert fick hon hjälpa till med att ta hand om syskonen. Gården låg i närheten av Karaby kyrka som ligger med fin utsikt över Brandsfjorden vid Såtenäs. I Karaby kyrka konfirmerades Berta den 16 juni 1901 med konfirmationsbetyg lilla b.

Detta är ett skolfoto från Karaby 1893. Det är möjligt att Berta finns med, då var hon 7 år gammal.

När Berta var 17 år 1903, så började hon arbeta som piga på Lunnagården. Det gjorde hon under ett års tid.  Den 17 november 1904 flyttade Berta till Tengene (Grästorp), där fick hon jobb som bryggeritjänstepiga åt Bryggmästare Oskar Dimberg. Knappt två år senare, den 3 april 1906 flyttade hon tillbaka till föräldrarna på Ödegården Karaby. Bryggmästaren var då sjuk i levercirros (sjukdom som kan bero på högt alkoholintag) och han dog endast 36 år gammal några månader senare, han begravdes i sin hemort Linköping.

Berta som ung

Kort därefter i april 1906 lystes det för Berta och hennes blivande man, fem år äldre Gustaf Adolf (även kallad Adel) Svensson (f.1881) hemmason från Erik Hermansgården i Råda församling.

Den 6 maj 1906 gifte de sig i Karaby kyrka. Det hastade troligtvis med giftermålet då Berta två månader senare den 10 juli 1906 födde deras första barn, sonen Arvid. Hon bodde då kvar i sitt föräldrahem. Den 24 juli flyttade Berta och sonen Arvid till Adel i Erik Hermansgården/Ödegården, Råda. Andra barnet Daga föds där i september 1907.

Adel arrenderade strax 1907 en gård i närheten som hette Kämpegården, Kvänum, Kållands Åsaka. Där föds ytterligare två barn, dottern Gunhild 1910 och sonen Erik 1911.

Familjen flyttade igen den 3 december 1912, till Gärdet, Jon-Skräddaregården, Västanåker i Gösslunda. Där föds ytterligare fyra barn, bland annat min morfar Henning som växte upp där på Gärdet.

Tillsammans fick Adel och Berta åtta barn:

  1. Gustav Arvid Folke Svensson f.1906-07-10 Råda d.1984-03-03 Göteborg. Arvid gifte sig med Stella Maria Dalin 1931, de fick döttrarna Birgit, Aina, Sivor och Ewor. De bodde på flera olika ställen bland annat i Husaby. Efter skilsmässa bodde Arvid kort i Götene där han byggt ett hus men flyttade sedan till Göteborg.
  2. Ingrid Daga Maria f.1907-09-26 Råda d.1987-01-12 Lundby församling Göteborg. Daga gifte sig 1943 med Harry Ragnvald Ström, senare flyttade de tillsammans till Göteborg.
  3. Hildur Gunhild Emilia f.1910-06-22 Kållands Åsaka d.1971-05-10 Göteborg. Gunhild flyttade också till Göteborg. Hon gifte sig 1939 med Holger Andersson och de fick sonen Stig. Stig har en dotter Eva i min ålder som jag vid några tillfällen träffade när jag var liten.
  4. Erik Valdemar Gustavsson f.1911-09-29 Kållands Åsaka d.1978-08-25 Lidköping. Erik flyttade 1938 tillsammans med flickvännen Astrid Karlsson till Göteborg, Erik arbetade där som byggnadssnickare. De gifte sig 1938 i Örgryte, Göteborg, där också sonen Egon föddes. Senare flyttade de tillbaka till Skaraborg och får ytterligare en son Roger. På 70-talet bodde de på Prostgatan i Lidköping.
  5. Karl Henrik Svensson f.1914-03-11 Gösslunda d.1983-11-02 Lidköping. Henrik drev gården Stommen i Gösslunda tillsammans med sin bror Henning (min morfar). Han gifte sig 1950 med Birgit Ingegerd Svensson. Det var dubbelbröllop då systern Rigmor gifte sig samtidigt. De fick en dotter Monika Carina. Paret skilde sig 1972. Sen bodde Henrik på solhagsvägen i Lidköping fram till sin död.
  6. Henning Verner Gustavsson f.1917-01-31 Gösslunda d.2001-04-30 Lundsbrunn. Min morfar.
  7. Elsa Signhild Helena f.1921-10-29 Gösslunda d.2008-11-22 Lidköping. Signhild gifte sig 1948 med Hjalmar Karlsson. De bodde i Lidköping och hade en adoptivdotter Gullvi.
  8. Berta Margit Rigmor f.1928-06-09 Gösslunda d.2023-04-25 Skara.  Rigmor gifte sig 1950 med Sixten Magnusson. Senare bosatte de sig i Skara. De fick barnen Lilian och Leif.

Alla barnen föds hemma. När min morfar föds i januari 1917 är det jättemycket snö. Barnmorskan hade svårt att ta sig fram med häst och släde och fick snabbt försöka att skynda sig vidare efter förlossningen för ytterligare en förlossning i närheten. Min morfar berättade hur han fick hämta barnmorskan när han skulle få sin yngsta syster Rigmor, då var han elva år.

Gärdet

Allt eftersom syskonen blev äldre började de arbeta på gårdar i närheten som drängar och hembiträden. De återkom ibland till föräldrahemmet för kortare perioder. Arvid och Erik gick en sjömanskurs i Lidköping.

År 1934 bor Berta och Adel tillsammans med de yngsta barnen Henning, Signhild och Rigmor på Gärdet, 1940 bor bara yngsta dottern Rigmor kvar med föräldrarna. Gården bestod av 14 ha mark, varav 2 ha skog. Vid en jordbruksräkning 1944 kan man läsa att det varken fanns vatten, avlopp eller elektricitet i boningshuset.

Berta gjorde smör och plockade bär som hon sålde till en affär i stan. Hon hade både hönor och ankor (berättat av Rigmor). Barnbarnet Aina (Arvids dotter, kanske döpt efter Bertas syster) var mycket hos farmor Berta innan hon började skolan. Enligt sondottern var Berta tystlåten av sig. Aina berättade för sin dotter Ewabrith att hon hade tydliga minnen av hur de brukade ta cykeln till stan. Berta lastade cykeln med barnbarnet, alla varorna och sig själv.  Hon cyklade in till torget i Lidköping där hon sålde höns- och ankägg, frukt, grönsaker, syltat, ystat och bakat. Aina föddes 1933 så detta borde ha varit någon gång mellan 1938-1940.

Målning av Berta och Adel

När Berta var 40 år infördes det kvinnlig rösträtt i Sverige. Undrar om hon röstade?

Adel och Berta separerade de sista åren men någon skilsmässa hann inte gå igenom innan han dog. 1945 blev Berta änka, då bodde hon på Stommen i Gösslunda hos sina söner Henrik och Henning, där var hon ca ett år men flyttade sedan när sönernas flickvänner/fruar flyttade in (berättat av morfars syster Rigmor). Då flyttade hon till gården Västanåker där hon jobbade som hushållerska under 4-5 år.

1952 bodde hon på Villa Giacomina i Lidköping och 1954 bodde hon på Kinnegatan i Lidköping (enligt Rigmor). Senare flyttade hon till ett hus på Pilgatan 2 som ägdes av dottern Rigmor och hennes man Sixten.

Berta 70 år

Den 28 januari 1962 dog Berta 75 år gammal på sjukhuset i Lidköping, dödsorsaken var hjärnblödning. Begravningen hölls den 3 februari i Gösslunda kyrka med lunch på hotell De la Gardie efteråt. Berta och Adel är begravda tillsammans på Gösslunda kyrkogård.

Maria Kristina f.1859 d.1935

Maria Kristina Larsson född Bratt föddes i Särestad/Bjärby, den 7 april 1859, hon döptes redan dagen efter den 8 april. Föräldrar var torpare Johannes och Karolina på ett torp under Brättefors. När Maria är drygt ett halvår gammal, flyttar familjen till ett annat torp i Karaby, Tun.

Maria är äldsta dottern av sju barn, hon får två bröder och fyra systrar. När hon är nio år flyttar familjen igen. Nu till ett undantagstorp på Olof-Bengtgården, Österlanna, Ås församling där familjen sedan blir kvar.

Vid 24 års ålder fick Maria sitt första barn, dottern Magdalena, 1883. Hon bodde då kvar hos sina föräldrar på Österlanna. Det är oklart vem som är far till Johanna men troligtvis var det Karl August Larsson som Maria senare gifte sig med. Anledningen kan ha varit att hennes blivande man skulle åka iväg på arbete som rallare i Jämtland. Han byggde järnväg i Östersund under 1883-1886 innan giftermålet och flyttade sedan till Göteborg ett tag. Han kommer tillbaka efter tre år och lysning sker den 29 januari 1886. De vigs i Flo församling, den 30 april 1886. Hon hemmadotter från Österlanna, Bjärby och han dräng i Karaby, Gustafsgården (född i Råda). Maria är då redan gravid med Berta som föds den 18 oktober.

Maria och Magdalena flyttar några månader efter giftermålet (i november) till Karl August på Gustafsgården, Karaby. Ett år efter Bertas födelse, den 23 oktober 1887 flyttar familjen till Sven Bryngelsgården i Särestad. Här föds Karl Folke i juni 1888. Senare på året i oktober 1888 köper Karl August och Maria Ödegården 4:4 i Karaby församling och året efter den 13:e november 1889 lämnar de Sven Bryngelsgården i Särestad för Ödegården med tre barn. På Ödegården brukade de 1/16 mantal, Karl August blev hemmansägare och de bodde kvar där resten av sina liv.

Enligt församlingsboken bodde under åren både barn, barnbarn och en fosterson på Ödegården.

  1. Anna Magdalena f.1883 Ås (Kallades för moster Magda av Rigmor). När Magdalena var 19 år flyttade hon till Tådene. Efter ett par år flyttade hon till Lidköping och därefter ganska snart till Kviberg, Göteborg för att arbeta som uppasserska. Magdalena föder en oäkta son i Wernersborg den 2 december 1906. Han får namnet Jean Gustaf. De flyttar sedan till Tun i december 1907. Jean Gustaf flyttar till sina morföräldrar från Vänersborg 1921. Konfirmerad 24 juni 1921 i Karaby samtidigt som sin moster Aina.
  2. Berta Emilia f.1886 Ås. Min morfars mamma.
  3. Karl Folke f.1888 Särestad. Utflyttad 1906 till Gustafsgården. Den 9 november 1908 flyttar Folke från Gustafsgården till Göteborgs garnisonsförsamling. Avlider i Töreboda 1977.
  4. Gustaf Adolf f.1890 Karaby. Utflyttad 1906 till St.Sjögård för arbete som dräng. Flyttade sen till Tengene 1907 och blev därefter volontär vid Göta artilleriregemente 4:e batteriet nr.16 1907-1908, kanalarbetare. Åter till föräldrahemmet 4 november 1910 men flyttade samma år vidare till Vänersborg arbetade som tegelbruksarbetare. Dömdes av Kullings häradsrätt den 4 okt 1912 till fängelse 1 månad för att på allmän plats misshandlat någon med livsfarligt vapen. 

Gift i Vassända-Naglum den 4 november 1916 med Agnes Viktoria Wennersten. Flyttade 1921 till Överby, Vassända-Naglum med hustru och 4 barn och sedan vidare till Trollhättan 1926. Hustrun hade två barn sedan tidigare Alma Victoria f.1908 och Anders Gunnar Teodor f.1909. Tillsammans fick de två barn Elsa Victoria f.1915 och Märta Ingeborg Victoria f.1922. Under perioden 1927-1932 bodde de på Anders-Jongården, Astranna och därefter på Per Ravelsgården, Astranna, Flo. Äktenskapet upplöstes 1933 och Gustaf Adolf flyttade då till Grästorp. Han dog i Lidköping 1976.

  1. Hildur Karolina f.1890 Karaby. Konfirmerades 1904 den 10 juli. Hon flyttade till Göteborg och fick där en oäkta son 1913. Flyttade till Stockholm 1916.
  2. Jenny Natalia Karlsdotter f.1892 Karaby. Flyttade till Kvänum 8 november 1912.
  3. Märta Cecilia f.1895 Karaby. Flyttade till Göteborg 1924
  4. Göran Libert f.1898 Karaby. Flyttade hemifrån 1913 men flyttar tillbaka till föräldrarna 1915. Flyttar sen till Håle 1924.
  5. Elsa Ingeborg f.1901 Karaby. Flyttade till Alingsås 1924.
  6. Ingrid Maria f.1902 Karaby. Flyttade till Göteborg 1923. Dog endast 22 år gammal pga brusten blindtarm (enligt Rigmor), ligger i samma grav som föräldrarna.
  7. Aina f.1906 Karaby. Gifte sig 1928 och flyttade till Alingsås 1929.
  8. Emma f.1906 Karaby dog 1918 12 år gammal av difteri. Ligger i samma grav som föräldrarna.
  9. Stig-Åke Larsson (fosterbarn?) f.1918 i Vassända-Naglum Inflyttad från Vänersborg 1922. Dog 1926-02-12. Ligger i samma grav som Maria o Karl-August.
  10. John Henning f.1913, Hildurs son, Flyttar till Friel 1920.
  11. Ingrid Marianne f.1929 Ainas dotter. 

Totalt födde Maria 12 barn vid 10 förlossningar (två tvillingpar), en fantastisk prestation då alla barn överlevde förlossningarna. Det skilde 23 år mellan äldsta och yngsta barnet. Så man kan gott tänka att syskonen fick hjälpas åt att ta hand om varandra, särskilt morfars mamma Berta som var näst äldst. Samma år två månader efter Maria födde sitt yngsta tvillingpar fick Berta fick sitt första barn (hon bodde då kvar hemma hos föräldrarna). En kort period fanns tre nyfödda barn i huset samtidigt. Kanske var tvillingarna Aina och Emma födda för tidigt? De blev nöddöpta av barnmorskan enligt anteckning i kyrkoboken. Två av barnen fick Maria och Karl-August dock begrava under sin livstid.

Karl August arbetade på äldre dar som kyrkogårdsvaktmästare i Karaby han blir 77 år och dog i mars 1933. Maria blev då 73 år gammal änka, hon dog två år senare 19 december 1935. Maria bodde då i en liten stuga i Grästorp. Rigmor berättade att hon fick gå med dödsbudet till sin mamma Berta.

Nya ägare flyttade in på Ödegården 1934, då den köps av rättaren Einar Arnell och Maria Johansson med familj. Flyget etablerade sig på Såtenäs 1940 och när jetflyget kom till flottiljen 1957, upphörde boendet.

Det fanns tidigare en familjegrav på Karaby kyrkogård vid entrédörren till vänster. Gravstenen togs bort sommaren 2018. Den behövde förstärkas och ingen släkting önskade betala för detta. Gravstenen kommer att slipas ned och används till stenar i asklunden. Jag, och mina föräldrar besökte graven den 6 juli 2018. Gravstenen låg då ned med texten mot marken.

Karaby kyrka byggdes om 1882 då ett nytt vapenhus byggdes till, dock ödelades kyrkan 1919 när allt brann ned utom det nya vapenhuset och en kyrkklocka som stod kvar. Åren 1922-1924 byggdes nuvarande kyrka på de gamla murarna. Vapenhuset ersattes av ett kyrktorn och i norra änden byggde man till en sakristia. Den nya kyrkan invigdes 13 januari 1924. Det är högst troligt att Maria och Karl-August både upplevde branden i den gamla kyrkan och deltog under invigningen av den nya kyrkan.

Carolina f.1835 d.1897

Marias mamma Carolina Jonasson Bratt född Svensdotter föddes den 6 september 1835 i Särestad. Föräldrarna var Sven Pettersson (f.1814-02-27 Tun) brukare på Lilla Karlanna och Annika Svensdotter (f.1808-02-03 Tun) 27 år. Carolina döptes den 8 september.

Familjen flyttade i april 1838 till Börestorp, Karaby, Tun. Där bodde de i tio år och Carolina fick fyra syskon. När Carolina var tretton år flyttade familjen vidare till Blaxtorp, Karaby men bara för ett kort ögonblick, samma år 1848 så flyttar de vidare till Lars Pehrsgården, Karlanna, Särestad. Efter ytterligare två år 1850 flyttar de tillbaka till Karaby, nu till Ödegården. Här får Carolina ytterligare en syster.

Carolina lämnar föräldrahemmet då hon är 19 år gammal 1854, hon flyttar till Lars Kämpesgården, Stora Karlanna, Särestad för arbete som piga. Hon flyttar vidare till Levene den 20 oktober 1856, i utflyttningslängden står det att hon är ärlig och redig.

Nästa jobb som piga blir på Saxtorp i Särestad dit Carolina flyttade 1857 när hon var 22 år gammal. Under tiden där träffade hon sin blivande man Johannes Jonasson 27-årig dräng från Brattefors, Särestad. Det lystes för dom den 8 oktober 1858, sen gifte de sig den 18 december samma år. Carolinas pappa avled året innan så giftoman var hennes bror Lars Svensson.

Giftoman var en person som skulle godkänna den blivande maken och bevilja giftermålet, det var ofta någon av föräldrarna eller en släkting. Detta eftersom kvinnorna vid den här tiden var omyndiga.

Parets första barn, dottern Maria (min morfars mormor) föddes den 7 april 1859. Familjen bor då på ett torp under Brattefors. Men bara några månader senare i november flyttar den lilla familjen till ett torp på Bengt-Olofsgården Avkilje rote, Karaby, Tun. Ytterligare tre barn föds här innan familjen flyttar vidare. Familjen flyttar från Karaby, Tun till undantag på Olof-Bengtsgården, Österlanna, Ås församling i november 1868. I samband med flytten ändrar Johannes familjens efternamn till Bratt. Johannes och Carolina kom att bo kvar där livet ut.

Ås socken ligger norr om Grästorp öster om Nossans mynning i Vänerviken Dättern. Socknen är en uppodlad slättbygd. Namnet skrevs 1286 Asum och som innehåller ås och syftar på höjden där den gamla kyrkan låg. Ås församling har ett medeltida ursprung. Församlingen tillhörde Skara stift och uppgick 2002 i Flo församling. Församlingen var till 1671 moderförsamling i pastoratet Ås, Näs, Flo och Sal. Från 1671 till 1962 var den annexförsamling i pastoratet Flo, Ås och Sal som till 1 maj 1816 även omfattade Näs församling. Närheten till andra församlingar under olika tidsperioder gör det svårare att följa ättlingars spår i kyrkoböckerna, arbetet blir mer omfattande.

Carolina födde sju barn med Johannes som barnafar.

  1. Maria Kristina f.1859-04-07 Bjärby (Min morfars mormor)
  2. Sven Johan f.1861-09-28 Karaby.
  3. Alida ”Tilda” Bettina f.1865-01-08 Tengene. Finns under födda i Karaby men troligtvis var Carolina inte hemma när hon födde henne. Flyttade till Västra Tunhem.
  4. Nils Frans f.1868-02-29 Karaby. Flyttade till Göteborg.
  5. Emma Charlotta f.1871-04-23. Föder en oäkta dotter 1894-01-24 Valborg Charlotta Susanna. Döv? Flyttade till Göteborg men kom tillbaka hem.
  6. Matilda Natalia f.1874-11-09. Bor 1900 i backstugan med sin far.
  7. Hilma Karolina f.1877-08-04. Flyttade till Vänersborg.

Flera av barnen kommer att bo varierande tid hemma med egna barn på Österlanna. Barnbarnen Magdalena f.1883 och Berta f.1886 (Marias döttrar) föddes här och bodde här en period. Så också dotterdottern Valborg Charlotta Susanna f.1894 (Emma Charlottas dotter) och dottersonen August Holger f.1888 (Tildas son).

Här är foton på sonen Johan Bratt och hans hustru Betty, samt deras son Frans Sigurd Alexius (f.1890).

På ålderns höst under 1890-talet kom Johannes och Carolina att flytta ned i backstugan och blev backstugesittare. Carolina dog den 4 juli 1897, endast 61 år gammal, dödsorsaken är inte angiven i kyrkboken, hon begravdes den 11 juli. Johannes bodde kvar i backstugan tills han flyttade in som fattighjon på fattigstugan i Ås 1915. Efter fyra år där dog han av åldersavtyning den 1 december 1919 (enligt min morfars syster Rigmor).

Backstugusittare (även backstugosittare, backstugohjon, backstuguhjon, backstusittare, backstubo, backstusittare) är ett ålderdomligt uttryck för lantbor som bodde på någon annans mark eller på allmänningen i en backstuga, men till skillnad från torparna arrenderade backstugusittaren normalt ingen jord till sin stuga.

Backstugusittaren var helt beroende av markägarens godtycke, men disponerade i regel över ett litet potatisland, och kanske en jordlott, som jordägaren lånat ut. Till hushållet hörde ofta mindre djur, som katter, grisar, getter och höns. Så gott som alltid var de som bodde på detta vis mycket fattiga och försörjde sig på tillfälliga arbeten, hemslöjd eller andra uppdrag. Stugan var befriad från skatt. Under 1600- och 1700-talet bodde de allra fattigaste, och ibland de utstötta och föraktade, i backstugorna. ”Statusen” förbättrades något under 1800-talet.

Annica f.1808 d.1892

Carolinas mamma hette Annica Svensdotter, hon föddes den 22 april 1808 i Tun. Hon var förstfödda barnet till föräldrar Maria ”Maja” Svensdotter och Sven Svensson bönder å Trufve, Tun. På andra ställen står det att Annica är född den 3 februari 1808, vilket troligtvis är felaktigt.

Familjen med tre barn flyttade till Hästkällan Tun 1817, de flyttades strax till Femtungen, Tun. Det står i husförhörslängden att barnen är vaccinerade och i skolan. Annica får ytterligare syskon.

När Annica är 18 år så flyttar hon hemifrån till, Särestad och sedan vidare till Håkan-Bengtsgården, Tun. Hon har anställning som piga på gårdarna. 1828 flyttade hon till Tådene.

När hon var 25 år gammal gifte hon sig den 29 december 1833 med Sven Pettersson (f.1814-02-27) också han från Tun. Annica arbetade då som piga hos sina föräldrar på Knipan. Sven var 20 år och arbetade som dräng i Roteled under Såtenäs. Första barnet en dotter Christina föddes 23 februari 1834, de bodde då hemma hos Annicas föräldrar på Knipan, Tun. Tyvärr avled dottern redan bara några dagar gammal.

När andra barnet dottern Carolina föds den 6 september 1835 är Annica och Sven brukare på Lilla Karlanna, Särestad. Där har de både en piga och en dräng. I april 1838 flyttar familjen till Aveskilja, Börestorp, Karaby. Där föds ytterligare tre barn.

Därefter flyttar de till Blaxtorp, Karaby 1848 men stannar endast kort innan de samma år flyttar tillbaka till Särestad, Karlanna, Lars-Pehrsgården. I juli 1850 flyttar de vidare till Ödegården, Karaby.

  1. Christina Svensdotter f.1834-02-23 Tun d.1834-02-28 av strypsjuka (krupp)
  2. Carolina Svensdotter f.1835-09-06 Särestad (Morfars mormors mor)
  3. Lars Svensson f.1838-02-05 Särestad
  4. Herman f.1840-10-03 Karaby d.1855-10-22 rödsot
  5. Anders Peter f.1845-06-08 Karaby d.1855-10-12 rödsot
  6. Johan f.1847-06-06 Karaby
  7. Anna Maja f.1853-04-26 Karaby

Några av barnen flyttar hemifrån, Carolina 1854 och Lars 1855. Det finns en anteckning i husförhörslängden om att bröderna Herman och Anders Peter flyttar till Evigheten 1855, de dog då båda två med bara några dagars mellanrum i rödsot. Det måste ha känts alldeles fruktansvärt att förlora två söner 10 och 15 år gamla samtidigt.

Sven dömdes vid Åse och Viste häradsrätt för förfalskningsbrott 1855. Dock blev han sedermera frikänd av kongliga majestät. Han dog endast 43 år gammal den 22 augusti 1857 av gulsot.

När maken dör förlorar Annica 49 år gammal sin försörjning och beskrivs fortsatt i kyrkboken som änka och fattighjon. Barnen Johan och Anna Maja bor kvar hemma ännu en tid. Johan flyttar hemifrån en period 1867, kommer tillbaka men flyttar igen 1869. Samma år flyttar Anna Maja för att bli piga på Bengt Olofsgården. Johan kommer hem igen men flyttar för gott till Göteborg 1871.

Annica flyttar 1873 till fattighuset vid kyrkan. Här bor hon fram till sin död den 6 mars 1892, då hon dör i en aktningsvärd ålder 84 år gammal.

De som bodde i fattigstugorna fick sköta sig själva och ta hand om varandra i mån av förmåga. Ibland fick de från boende i socknen eller så fick de gå runt och tigga. Fattighuset i Karaby vid kyrkan fanns där sedan början av 1815, men efter några år blev det så dåligt att den behövde byggas om 1871. Den fanns kvar tills 1911.

Maria ”Maja” f.1784 d.1844

Annicas mamma Maria Svensdotter föddes i Tun, på gården Truve den 5 juni 1784. Fader Sven Håkansson f.1755 Tun och moder Stina Svensdotter f.1752 Näs.

Maria gifte sig med Sven Svensson f.1783-11-01 i Hästkällan, Tun den 4 mars 1808. Bara några veckor innan deras första barn föddes.

Barn med Sven Svensson

  1. Annica f.1808-04-22 Tun. (Morfars mormors mormor)
  2. Maria f.1811-06-13 Tun. d.1812-05-09 (Kikhosta)
  3. Sven f.1813-03-09 Hästekällan, Tun
  4. Maria f.1816-03-03 Tun. d.1817-03-21 Hästekällan, Tun. (Hosta)
  5. Maria ”Maja” f.1818-03-21 Tun. d.1819-05-28 Femtungen, Tun (Kikhosta)
  6. Johannes f.1821-05-10 Hästekällan, Tun.
  7. Andreas f.1825-08-01 Femtungen, Tun. d.1833-12-21 (Bröstfeber)

1813 anställdes en barnmorska i Tun, Friel och Karaby som hette Anna Pettersdotter. Hon kom från Söne. Det finns en anteckning 1822 om att hon ”blivit vederbörligen examinerad och på ganska många år har ingen olycklig förlossning inträffat”. Förhoppningsvis så hade Maja hjälp av denna barnmorska vid sina senare förlossningar.

Familjen flyttar till Hästekällan, Tun från Särestad 1817. I husförhörslängden uppges torparen Sven Svensson och hans hustru Maria Svensson. Barnen Annika, Sven, Två döttrar med namnet Maria en född 1816 och född 1818. Där bor också en dräng och en tjänstegosse. Det finns en anteckning om att Sven insättes på Femtungen istället för Per Johansson. Det står också att barnen är vaccinerade och i skolan 1816.

Alla tre döttrarna som heter Maria avlider vid ett års ålder av hosta. Är det ett sammanträffande att alla fick kikhosta i samma ålder och inte överlever? Eller låg det någon annan sjukdom bakom, till exempel astma?

På Femtungen föds fler barn, sönerna Johannes och Andreas. Under en period bor där också två oäkta barn, oklart vems de är. Svens mamma Margaretha Svensdotter flyttar också in runt 1820 och bor tillsammans med familjen fram till sin död.

Under åren 1826-1828 bor Maja och Sven med de yngsta sönerna Johannes och Andreas på Tomten, Tun. Familjen flyttar till Stommen, Täng 1828 och vidare till ett torp under södra Olstorp, Tun 1829. Där bor Maria och Sven med sönerna Johannes och Andreas, ytterligare en son Sven finns nämnd som avliden.

Torpet Knipan i Tun är familjens hem 1831, samma år som Majas mor avlider. Där bor torparen Sven och hans hustru Maja, barnen Johannes och Andreas. Men Andreas dör sedan av bröstfeber den 21 december 1833. Deras gifta dotter (vigd med Sven Pettersson) Annica bor där också från 1833 tillsammans med sin dotter Christina som föds där 1834, tyvärr avlider den lilla pga strypsjuka samma år. Annica flyttade in från Såtenäs 1833 och flyttade ut till Karlanna Särestad 1835.

Familjen flyttar 1832 till Ängebo, Gammalstorps rote, Tun där de inhyses. Sven, Maja och Johannes. Maja dör den 14 mars 1844, hon var då sextio år gammal. Det finns en anteckning i husförhörslängden om att Maja var sjuklig. I dödsboken står det att hon led av mångårig bröstsjuka.

Stina f.1752 d.1831

Annicas mamma Stina Svensdotter föddes den 27 december 1752 i Näs, Skaraborgs län. Fram till 1800-talets slut kallades församlingen för Näs men blev sedan ändrad till Vänersnäs. Området har tidigare hört till Skaraborgs län men tillhör nu Norra Älvsborg. Tyvärr finns inga kyrkböcker före 1771 kvar i Vänersnäs, dessa förstördes i en brand. Detta gör att jag inte kan komma längre bakåt i tiden för att hitta Stinas föräldrar och var de bodde.

Vänersnäs socken ligger nordost om Vänersborg och omfattar östra Halleberg samt halvön Vänersnäs, med angränsande skär och holmar i Vänern. På näset ligger småorten Vänersnäs och fritidshusområdet Gaddesanna med en badstrand. Vänersnäs är en utpräglad jordbruks- och bergig skogsbygd med ett fåtal stora gårdar. Bebyggelsen på Vänersnäs bestod i slutet av 1800-talet till största delen av torp och bebyggda lägenheter som låg under de stora godsen. Hela den norra delen hörde under Vänersnäs herrgård. Fisket har länge varit en betydande binäring för befolkningen genom tiderna, i stort sett varje gård har haft det som bisyssla. Fisk användes även förr som kreatursfoder. Baltzar Julius Ernst von Platen, föddes 1804 i Vänersnäs, det var hans pappa som startade bygget av Göta kanal.

Stina flyttade när hon var 25 år gammal 1777 från Näs till gårdenTruve, Tun för arbete som piga. Där bodde hon hos Lars Svensson (f.1742 Näs) och hans hustru Annika Eriksdotter (f.1746 Näs) plus deras son Eric. I hushållet fanns också Johan Svensson f.1761 även han i Näs. Kanske var de släktingar till Stina?

På gården jobbade drängen Sven Håkansson f.1755 i Tun. Troligtvis lärde Stina och Sven känna varandra där och den 4 maj 1780 gifte de sig. Morgongåvan var 30 riksdaler.

De kom att få fyra barn tillsammans. De bodde kvar på Truve, när de första barnen föds står fadern som bonde. När yngsta dottern föds står det att fadern är kyrkovärd i Truve.

De fick barnen

  1. Håkan f.1781-09-02 Tun d.1804-08-07 Tun.
  2. Maria ”Maja” f.1784-12-06 Tun (Min släkting)
  3. Andreas f.1788-04-26 Tun d.1806-06-19 Tun
  4. Annicka f.1792-01-14 Truve, Tun

På bara ett par år så dör alla männen i familjen. Först äldsta sonen, sen maken och därefter sonen Andreas.

Håkan som är Stina och Svens äldsta son dör den 7 augusti 1804, endast 22 år gammal. Motivet till det som hände är oklart och vi kan bara spekulera om orsaken. I kyrkboken står det ”död: sårad af en annan”. Håkan hamnade i bråk med 37-åriga Elin Pehrsdotter (f.1767) hustru till Anders Magnusson bonde och salpetersjudare, även de bosatta på Truve. Elin högg Håkan med en gammal och rostig skära i magen och på benen. Håkan dog av blodförlusten. Hans kropp undersöktes ordentligt av Dr.Helander som gav ett utlåtande till häradsrätten. Det fanns flera vittnen till händelsen. Elin hävdade självförsvar men vittnena sa att det var hon som attackerat Håkan.

Häradsrätten dömde Elin den 19 augusti till att mista livet men senare den 13 september ändrade hovrätten domen till 28 dygn i fängelse på vatten och bröd. Hon överlevde straffet och förpassades tillbaka till hemsocknen för att slutligen undergå kyrkoplikten.

Elin hade en tonårig dotter, kan det ha haft någon koppling till Stina 13 år? Elin hade också en dotter till Annica 8 år och en ettårig son, det måste ha varit svårt att behöva lämna barnen för fängelsevistelse.

Eftersom Elin var dömd av Åse häradsrätt, är det mest sannolikt att hon satt i Mariestads häradshäkte, som var det närmaste förvaringsstället för kortare straff i regionen.

Vad innebar ”vatten och bröd”? Det var ett isoleringsstraff där fången:

  • Fick endast vatten och en liten mängd bröd per dag
  • Satt i en kall, mörk cell utan kontakt med andra
  • Övervakades av länsmannen eller häktesvakt

Det var ett hårt men tidsbegränsat straff som ofta utdömdes istället för dödsstraff, särskilt för kvinnor.

Stinas make Sven avlider den 14 april 1806 av lungsot, står som 51-årig bonde i Truve. Stina blir då änka endast 54 år gammal. Bouppteckningen – Han efterlämnar änka och tre myndiga barn. Till förmyndare föreslås den avlidnes broder Håkan Håkansson. Det finns många saker uppräknade som ägodelar men det mesta är svårläst. Kvar i boet blir 78 kronor och 47 öre. Låter inte mycket i dagens pengavärde men var säkert en ansenlig summa då. Frågan är dock om Stina fick ta del av pengarna?

Nästa olycka sker på sommaren den 19 juni samma år, då avlider även sonen Andreas 18 år gammal. De var sex män som drunknade samtidigt ”Drunknade å öppen sjö under resa från marknaden vid Dahlbergs å”. Dahlbergsån går ut i Vänern vid Mellerud Dalsland. Enligt bouppteckningen var han dräng och ägde bara sina gångkläder.

Efter de tre sorgerna kommer kanske lite glädje då nya barn föds i familjen. Äldsta dottern Maja gifter sig 1808 och får en dotter som hon döper till Annicka. Yngsta dottern Annicka föder också ett barn några år senare 1812, en dotter Maria ”Maja” troligtvis döpt efter sin moster eller efter mosterns dotter Maja som föddes året innan men avled bara 9 månader gammal. Dottern föds oäkta men som barnafader uppges Johan Svensson på Bygget.

När Stina blev änka nämns hon i kyrkböckerna som fattighjon. Hon får bo kvar i backstuga på gården Truve i Tun där hon bott hela sitt vuxna liv. Dottern Annicka och dotterdottern Maja bor där tillsammans med henne innan de senare flyttade till Örslösa.

De sista åren står Stina som backstugehjon under Knipan, Tun. Som anmärkning står det frånvarande. I dödboken står det att hon dog vid hagen, Tun den 15 januari 1831, 79 år gammal av ålderdom.

Här kommer jag inte längre i historien om kvinnorna på min morfars sida. Men det har varit otroligt spännande att få ta del av deras livsöden.