Min mormor Ella Gustavsson

Detta är den andra släkthistorian som jag berättar. Den första handlade om min farfar och de som kom före honom. I denna historia kommer jag att följa min mormor och de kvinnor som kom före henne. På bilden är vi fem generationer förstfödda ”flickor” min mormor Ella, mamma Anitha, jag, min dotter Fanny och min dotterdotter Avalie.

Det är spännande att följa historien bakåt i tiden. I kvinnoledet kan jag vara lite mer säker på att släktskapet stämmer, vilket man ju aldrig kan vara helt säker på när det gäller fädernesidan baserat på uppgifter från kyrkböckerna. På mormors sida har jag många anmödrar på Kålland och Kållandsö utanför Lidköping men också på andra ställen i Skaraborg.

Berättelsen kan kanske vara spännande för er som på något sätt har släktband till mig och min mormor. De flesta uppgifterna är hämtade från kyrkböcker som jag släktforskat i men jag har också fått information från levande släktingar. Förutom släktforskningen har jag försökt att samtidigt med beskrivningen av personerna och deras liv också berätta om saker som hände i omvärlden och hur det var att leva på den tiden. Historien beskriver tio generationer bakåt i tiden, från Susanne till Anitha, Ella, Anna, Maria, Stina, Maja Catharina, Stina, Lisa och Stina. Stina verkar ha varit ett namn som följt med alla släktleden.

Anitha min mamma f. 1946

Vi börjar med min mamma Anitha, hon föddes den 5 augusti 1946 på sjukhuset i Lidköping. Föräldrarna bodde då i Gösslunda. När hon var 3 år flyttade familjen till gården Lillängen i Vinninga. Hon bodde dock en kort period hos sin mormor i Sunnersberg då hennes pappa gjorde ”rekryten” och hennes mamma, min mormor då skötte gården själv.

När mamma var sex år 1952, flyttade de vidare till gården Uppsala i Ledsjö utanför Lundsbrunn. Året efter i november 1953 föddes hennes lillebror Kjell-Åke.

Mamma började skolan när hon var sju år, först gick hon två år i Ledsjö småskola, sedan två år i Uppsala skola som låg som grannhus till gården där hon bodde. Femte och sjätte klass fick hon gå i Ledsjö igen och sedan det sista året i Lundängs skola i Ova. På den tiden fanns ingen skola i Lundsbrunn, den startade först 1960.

När mamma var femton år 1961 så träffade hon min pappa på en festplats i Gössäter. De förlovade sig på nyårsafton 1963 och gifte sig sedan den 25 september 1965.

Efter giftermålet så bosatte de sig i Götene. Mamma arbetade i en speceriaffär och pappa på Roséns och söner. Först bodde de i ett litet gårdshus på Järnvägsgatan, där de bodde när jag föddes i mars 1966, då var mamma 19 år men skulle fylla tjugo i augusti. Året efter föddes min lillasyster Jeanette. Då bodde familjen i en hyreslägenhet på Järnvägsgatan över Lisas lampaffär. Efter något år bytte de till en större lägenhet i samma hus. Efter att tredje dottern fötts 1972 flyttade familjen till en lägenhet på Vikingagatan. Där bodde man en kort tid, sedan gick flytten 1973 till Lundvägen i Lundsbrunn. Nästa flytt gick 1981 till en nyare villa i samma kvarter på Ringvägen 11.

Ella min mormor f.1927 d.2014

Min mormor var en snäll och sällskaplig person. Hon gillade blommor, att baka och hon gillade mycket att anordna kalas eller gå på kalas. Hennes dröm från när hon var liten var att få ha ett stort hus med en stor trädgård och den drömmen tyckte hon gick i uppfyllelse. Mina minnen av mormor från när jag var liten var att hon alltid var i farten och städade, skötte om trädgården, lagade mat eller bakade. Jag minns också när jag gick med henne till ladugården när hon skulle mjölka eller ge mat till grisarna. Dessutom ansvarade hon för hönorna. Innan mormor och morfar gick till ladugården på morgonen så tog dom en kopp kaffe, sen när de var klara och kom in igen så var det dags för stekt ägg, smörgås och en kopp te. Det fanns alltid något att göra på gården och mormor var alltid i arbete utom ett kort stund på kvällen då hon brukade sitta ned och titta på tv.

Min mormor Ella Katharina föddes den 27 april 1927 i Sunnersbergs församling. Hennes mamma bodde då i sitt föräldrahem Samängen med sin mamma och syskon. I kyrkoarkivet under födda 1927 står: ”Fader ej uppgifven”, moder Anna Kristina Åberg, ogift hemmadotter på Holma. Ella döptes den 3 juni. Faddrar var hemmansägare Karl Efraim Hellberg och hans hustru Agda Mathilda f.Åberg, Skattegården Rackeby. Agda var min mormors moster.

Vad hände i världen? Samma år och månad som mormor föddes så rullade den första serietillverkade Volvobilen ut från fabriken på Hisingen i Göteborg, den hade en maxhastighet på 90 km/tim och kostade 4 800 kronor. I maj flög den svenskättade Charles Lindbergh ensam över Atlanten från New York till Paris, det tog 33,5 timmar! I juni öppnades den första direkta telefonlinjen mellan Stockholm och Paris, senare under året utväxlas också de första telefonsamtalen från Sverige till London och New York. Andra personer som också är födda 1927 var Olof Palme och skådespelarna Per Oscarsson och Jarl Kulle. Första dam-SM i friidrott hölls i Lidköping.

När Ella var ett och ett halvt år så flyttade hon med sin mamma till torpet Åsen i Gösslunda. Där hade hennes mamma Anna fått jobb som hushållerska hos Petter och Anna Stina Mouchard. Petter och Anna Stina hade fyra söner och tre döttrar. Ett par år senare den 3 augusti 1930 gifte sig Anna med Karl Mouchard, en av sönerna på Åsen. Ella fick en lillasyster Stina den 31 augusti 1930.

Ella gick i folkskolan i Gösslunda i sex år, jag har kvar hennes betyg. Hon gick också i fortsättningsskola under två år där hon läste hushållsgöromål, medborgarkunskap och modersmålet med betyget Med nöje väl godkänd (Ba) i alla ämnena. Ordning och uppförande var mycket gott (A). Examen tog hon den 13 februari 1943. Efter skolan arbetade hon på ålderdomshemmet i Gösslunda. Hon har berättat att hon tyckte det var jobbigt och att hon inte trivdes så bra med jobbet.

När Ella var nitton år gifte hon sig den 2 augusti 1946 i Gösslunda kyrka med den tio år äldre Henning Gustavsson (min morfar) från Gösslunda. Vigseln genomfördes endast tre dagar före första barnet, dottern Anitha (min mamma) föddes. De bodde då på gården Stommen i Gösslunda som Henning arrenderade tillsammans med en av sina bröder. Några år senare 1949 flyttade Ella och Henning till Lillängen i Vinninga.

Därefter flyttade de den 16 oktober 1951 till Uppsala gård i Ledsjö. Först arrenderade de gården och då bodde de gamla ägarna kvar men sedan köpte Henning och Ella gården 1960 för 50 000 kronor.

I Uppsala föddes Ella och Hennings andra barn sonen Kjell-Åke 1953. De bodde kvar på Uppsala tills 1998 då de sålde gården och flyttade till en villa i Lundsbrunn. Under större delarna av sitt liv var Ella och Henning jordbrukare. De hade kor, grisar och höns. När de någon gång tog ledigt så åkte de på bingo, både inomhus på vintern och utomhus ”tutbingo” på sommaren.

Henning dog 2001, därefter flyttade Ella till en lägenhet på Dalavägen i Lundsbrunn, där hon trivdes väldigt bra. Hon gillade att träffa andra och åka på träffar som församlingen anordnade. Efter några år fick hon dock svårt att klara sig själv på grund av demenssjukdom och flyttade då vidare till en servicelägenhet i Lundsbrunn. Därefter fick hon flytta till St Sigfridsgården som var en avdelning på kommunens äldreboende i Götene. Hon hade då svårt för att prata och kunde inte längre gå själv. Ella avled där 87 år gammal den 25 juni 2014. Hon begravdes på Ledsjö kyrkogård den 15 juli. Efteråt hade vi en minnesstund på Götala herrgård utanför Skara.

Historien om min mormors förfäder sträcker sig långt bakåt i tiden. Jag har kunnat spåra ned till mitten av 1700- talet. Historien börjar med Stina som var mamma till Lisa, hon som var mamma till Stina, som var mamma till Maja Catharina, som var mamma till Stina, som var mamma till Maria, som var mamma till Anna som var mamma till min mormor Ella. Nio generationer bakåt i tiden sträcker sig denna historia och det verkar som att Stina varit ett namn som följt med i släktleden. Vi fortsätter nu med min mormors mamma Anna.

Anna min mormors mor f.1896 d.1973

Min gamlamormor Anna Kristina Mouchard född Åberg, föddes den 19:e december1896 på torpet Samängen, Holma, Sunnersberg. Hon var det mellersta barnet av sju syskon och dessutom fanns en fosterbror i familjen.Hon döptes på nyårsafton 31 december 1896. Faddrar var arrendatorn Gustaf Karlsson och hans hustru i Gesängen. Efter födseln blev modern kyrktagen igen den 25 april 1897. Anna föddes samma år som den första röntgenapparaten installerades på sjukhuset i Lidköping.

Anna gick i folkskola i Sunnersberg under tre år. Hon började den 20 februari 1906 då hon var tio år, sen tog hon examen den 18 december 1909 då hon var tretton år gammal.

Under några år flyttar Anna mellan olika ställen och tjänstgör i olika hushåll som tjänstefolk. När hon var 20 år gammal i november 1916, så flyttade hon för första gången hemifrån, då till Skalunda. I Skalunda stannar hon i tre år men flyttar hem igen den 31 oktober 1919. Efter ett par år hemma flyttar hon den 10 november 1922 åter igen till Håkansgården i Skalunda. Hon återvänder igen tillbaka till Sunnersberg den 16 november 1923. Där finns hon då upptagen i kyrkoboken som tjänstefolk på gården Äng.

Anna flyttar igen den 4 december 1924 till Kategården, Rackeby. Kategården arrenderades av Annas syster Agda och hennes man Karl Hellberg. Där stannar hon i två år tills den 8 december 1926 då Anna kommer tillbaka till Sunnersberg. Samma dag flyttar hennes bror Gustaf Engelbrekt också tillbaka till Sunnersberg från Skalunda. Båda flyttar då hem till Samängen.

Anna var vid den tiden gravid i femte månaden. Troligtvis började graviditeten synas ordentligt och hon kunde kanske inte längre fortsätta jobba. Det finns tyvärr inga kyrkoböcker på nätet från Rackeby 1926. Men det är ju mycket troligt att Anna blev gravid där och kanske var det någon som hon arbetade tillsammans med som var far till min mormor?

I föräldrahemmet i Samängen, Sunnersberg födde Anna den 27 april 1927 sitt första barn som var min mormor Ella. Året efter, den 7 november 1928 flyttade Anna med sin ettåriga dotter Ella till Gösslunda. Där började hon arbeta på torpet Åsen som hushållerska.

Anna lärde känna Karl som var son i huset under tiden hon arbetade i familjen och kärlek uppstod. Sommaren 1930 lystes det för Karl och Anna, enligt kyrkboken var båda närvarande. Han står som arrendator på Åsen och hon som hans hushållerska. De gifte sig i Gösslunda den 3 augusti 1930.

Den 30 augusti 1930 endast några veckor efter bröllopet fick Anna och Karl tillsammans en dotter Stina min mormors lillasyster. Hon döptes först den 16 november.

Karl Mouchard (född i Gösslunda den 27 april 1892) var arrendator på Åsen vilket var Karls föräldrahem. I huset bodde till en början också Karls föräldrar Lars Peter Mouchard (född 1851 i Gösslunda) och hans hustru Anna Stina Johansdotter (född 1852 i Strö). I kyrkboken står att Anna-Stina var blind. Karl var den yngste sonen i familjen. Han flyttade till Rackeby 1918 men flyttade sedan hem igen 1920. Den 5 mars 1936 avlider Lars Peter 85 år gammal på grund av ålderdomssvaghet. Han begravdes den 15 mars i Gösslunda.

Karl dog den 30 april 1966, samma år som jag föddes. Jag minns min gamlamormor från när jag var liten, när hon dog den 21 maj 1973 var jag sju år gammal. Det jag minns av henne var att hon hade väldigt långt gulblont hår, det räckte ända ned till ryggslutet. Håret flätades i en lång fläta som snurrades till en knut i nacken. Vid något tillfälle bodde hon övernatt hos min mormor och morfar, jag minns då att mormor hjälpte henne med håret. Till stöd när hon gick hade hon en ”träbock”, jag minns att vi barn ibland fick sitta på den och gunga. De sista åren av sitt liv bodde hon i en pensionärslägenhet i Tolsjö. Jag kommer ihåg att vi flera gånger var där och hälsade på. Mitt minne av henne var att hon var glad men barsk och bestämd.

Jag har bara väldigt svaga minnen från stugan i Åsen men när jag i vuxen ålder kom dit så kände jag igen planlösningen så som jag mindes den. Jag och min syster Jeanette tog med vår mormor dit på en utflykt för att titta. Men mormor kände då tyvärr inte igen sig riktigt.

Maria min mormors mormor f.1866 d.1950

Maria Kathrina Åberg född Johansdotter även kallad ”Mor Marie”, föddes den 25 september 1866 i Lottkälla, Otterstad på Kållandsö.

Maria föddes oäkta då föräldrarna inte var gifta men de var fästefolk (förlovade). Ordet oäkta är senare överstruket i kyrkboken. Hennes pappa var Johan Knut Andersson dräng i Lottkälla och modern änkan Stina Johansdotter Lindahl 30 år gammal (på undantag). Maria döptes dagen efter hon föddes av en präst som hette Broman, troligtvis var dopet i Otterstads kyrka. Faddrar var Carl Johansson och hans hustru Johanna Lundgren i Lottkälla, drängen Anders Lindahl och pigan Britta Lindahl i Storegården. Modern blev kyrktagen igen den 16 november.

Kyrktagen är en äldre kyrklig rit genom vilken man tackade Gud för en nybliven moders återhämtade krafter och välkomnade henne tillbaka till församlingens gudstjänstgemenskap. Under slutet av 1800-talet blev kyrktagningen allt mindre vanlig i Svenska kyrkan. Den tackbön som antingen föräldrarna eller prästen läser vid dop av barn i Svenska kyrkan kan ses som en moderniserad form av kyrktagningsbön där fokus nu ligger mindre på moderns återvunna krafter och mer på båda föräldrarnas tacksägelse över det barn som de fått.

Samtidigt som Maria föds står Lidköpings lasarett färdigbyggt. Ett envånings brädbeklätt timmerhus, nära 45 meter långt och 12 meter brett. Sjukhuset hade 44 sängplatser fördelade på sex 6-bäddsrum och två dubbelrum, samt två platser för vård av sinnessjuka. Sjuksköterskorna som jobbade där tjänade 25 riksdaler i månadslön.

När Maria föds har hon tre halvsyskon. Fadern har sedan tidigare två barn Johannes född 1855 och Johanna född 1860. Modern hade sedan tidigare en son Klas Lindahl född 1864. Senare 1869 föds också hennes lillasyster Emma Josefina. Under åren 1866-1881 bor de i Lottkälla på Kållandsö. År 1881 flyttar de till Hagalund under Ullerö (Ullered), Senäte rote i Otterstads församling. Marias bror Klas Lindahl stannade kvar och fortsatte bruka Lottkälla.

Det lystes den 17 augusti 1890 för Maria och Karl Johan Åberg skomakare (född i Sunnersberg den 13 februari 1860). De vigdes den 3 oktober 1890 i Otterstad. När Maria var 24 år gammal 1890, flyttade hon från Hagalund, Ullerö, Otterstad till Karl i Sunnersberg.

De bosatte sig först på torpet Lilla Loneberg, Fröslunda tillsammans med Karls föräldrar (Klas Karlsson arbetare fattig och Anna-Greta Sjöstrand) där föds dottern Agda och sönerna Sigfrid och John. Jag vet inte riktigt var Lilla Loneberg låg men tror att mormor visade det någon gång och att det då låg vid kållandsövägen. Jag tror inte att det var så långt från Samängen.

Från 1896 återfinns familjen på torpet Samängen under Holma, Sunnersberg på Kålland. Där föds min gamlamormor Anna den 19 december. Paret fick totalt sju barn. Det skilde 15 år mellan den äldsta och den yngsta dottern. Maria var 39 år gammal när yngsta barnet föddes. De hade också ett fosterbarn.

1. Agda Mathilda f.1890 d.1952 (Flyttade till Skalunda, gifte sig 1919 med Karl och fick sonen Alf Hellberg som blev guldsmed)  
2. Joel Sigfrid f.1892 d.1963 (blev sjöman och är pappa till Stina Rask)
3. John Daniel f.1894 d.1974 (var den som bodde kvar i föräldrahemmet, inga barn)
4. Anna Kristina f.1896 d.1973 (min gamlamormor)
5. Gustaf Engelbrekt f.1898 d.1969 Utflyttad till Rackeby 1915 (Ogift, bosatt i Lidköping)
6. Nils Olof f.1901 d.1990 (Pappa till Klas Olof Åberg som idag äger Samängen)
7. Stina Maria f.1905 d.1919 (dog i spanska sjukan endast 14 år gammal)
8. Per Gösta Gillberg f.1917 (fosterbarn) född den 17 september 1917 i Norra Härene. Hitflyttad från Lidköping den 13 oktober 1924. Moder Anna Rosalia Gillberg hushållerska (66 u.g.st Lidköping).

Spanska sjukan, också kallad spanskan, var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutet av och strax efter första världskriget (1918-1920). Dess ursprung är okänt och det är den pandemi som dödat flest personer under kortast tid. De flesta dödsoffren var unga vuxna, vilka i övrigt var vid god hälsa. I normala influensaepidemier är det istället barn, gamla och personer med försvagat immunförsvar som drabbas hårdast. Vanligtvis dog man 6-8 dagar efter insjuknandet på grund av kraftig lunginflammation. Sjukan kom inte från Spanien men det var där som man först kunde läsa om den i tidningarna.

Klas Karlsson, fiskare och far till Karl flyttade till Samängen den 11 november 1920, han avlider dock strax den 9 juli 1921, då 83 år gammal.

Samängen i Sunnersbergs församlingsbok 1911-1925: Karl Johan Åberg ägare av 1/19 mantal och hans hustru Maria Katrina Johansdotter.

Karl dog den 15 juli 1917, 60 år gammal. Dödsorsaken var ”kräfta” vilket betyder cancer, dock oklart vilken typ av cancer. I kyrkboken under döda 1917 står det att Karl Johan sköttes av lasarettsläkaren Dr.E.Waller. Han begravdes den 22 juli i Sunnersberg. I bouppteckningen står det att han bland annat ägde två kor, en gris och tio höns. Tillgångar i dödsboet efter avdrag av skulder var 2 727 kronor. Det fanns en förbindelse som undertecknades två dagar innan Karls död, ”Förbindelse mellan Karl Åberg och hans hustru Maria Åberg att hon skall efter hans död vara i odelat bo med fast egendom och lösöre som det står och befinns, tills alla barnen blir myndiga, min yttersta vilja C.J Åberg”.

Maria som enligt min mormor kallades för ”mor Mari” bodde kvar i Samängen fram tills sin död den 26 mars 1950, hon var då 84 år gammal. Hon är begravd på Sunnersbergs kyrkogård.

Stina min mormors mormors mor f.1836 d.1895

Stina Johansdotter Lindahl föddes den 2 maj 1836 på Storegården, Sunnerby rote under Senäte i Otterstads församling på Kållandsö. Hon döptes dagen därpå den 3 maj.

Samtidigt i världen så invigs triumfbågen i Paris och Texas bryter sig loss från Mexico och blir en självständig republik.

Stinas föräldrar var Maja Cathrina Andersdotter och Johannes Lindahl Andersson. Stina växte upp på Storegården där hennes pappa var dräng. Stina var äldst av tolv syskon, dock var det flera av dom som dog under barnaåren, endast fem uppnådde vuxen ålder. Under flera år bodde också hennes farmor som var änka på gården.

Stina gifte sig för första gången den 22 juni 1862 när hon var 26 år gammal. Då med Jean Jansson som var bonde i Lottkälla, Skattegårds rote. Stina flyttade till Lottkälla i samband med giftermålet. Jan hade sedan tidigare sonen Johannes sju år gammal, sonen Carl Johan fyra år och dottern Johanna två år gammal. Jan hade blivit änkling 1860 när Johanna föddes. Så Stina fick direkt tre små barn att ta hand om, dock fanns också på gården fem pigor, tre drängar och en snickare.

Den 10 september samma år som de gifte sig händer något mycket tragiskt. Då dör Jans son Carl Johan endast fyra år gammal, i kyrkboken står det ”drunkning af våda”. En positiv händelse samma år är dock första gemensamma sonen Alexanders födelse den 14 december. Men lyckan blir kortvarig, Alexander dör redan vid ett års ålder av bröstsjukdom. Stina och Jeans andra son Klas Lindahl föds sedan den 30 april 1864. Klas kommer senare att bli den som övertar gården Lottkälla.

När Klas endast var knappt ett år gammal, den 22 mars 1865 avled dock fadern Jean 40 år gammal av hjärninflammation och Stina blev änka endast 29 år gammal. Det dröjde dock inte mer än drygt ett år tills 22 december 1866 innan hon gifte sig för andra gången, några månader efter dottern Marias födelse (25 september). Den andre maken och Marias pappa var Johan Knut Andersson (född 13 januari 1839, Kolbotten, Kållandsö) som först var dräng i Lottkälla men sedan blev hemmansägare där. Spännande släktingar till Johan Knut är hans farmor Cajsa Thorsell som jobbade som piga på Läckö slott. Hennes pappa Sigge Thorsell var skogvaktare på Eken i Ekens skärgård, allt som allt så hade han tretton barn. Sigge var född 1733 på Torsö, kanske var det därför han tog namnet Thorsell?

Familjen bor kvar i Lottkälla i femton år fram till oktober 1881 då Stina och Johan Knut tillsammans med döttrarna Maria och Emma Josefina flyttar till Hagalund, Ullerö (Ullered, Senäte rote). Johan Knut står som hemmansägare.

Familjens barn:

1. Johannes 1855 (Stinas tidigare makes barn från tidigare äktenskap)
2. Johanna 1860 (Stinas tidigare makes barn från tidigare äktenskap)
3. Klas 1864 (Stinas barn från första äktenskapet)
4. Maria Kathrina 1866 (gemensamt barn, min mormors mormor)
5. Emma Josefina 1869 (gemensamt barn, flyttar till Göteborg 1896, gift med skomakare Wiktor Andersson)
6. Ester Ingeborg 1897 (Johan Knuts barn i tredje äktenskapet)

Information om familjen har jag hittat i husförhörslängder i kyrkoböcker. Husförhören infördes med kyrkolagen 1686. Närvaroplikten vid husförhör upphörde 1888. I lagen sas det att prästerna varje höst skulle besöka alla rotar i församlingen. Alla invånare var då skyldiga att delta i husförhören. Uteblev man utdömdes det straff, först böter och om det hände igen fick man sitta i kyrkstocken utanför kyrkan och vid en tredje gång så blev man utvisad ur riket! Prästerna ålades att föra bok över invånarna i församlingen, husförhörslängd, detta är ju förstås väldigt bra för oss som släktforskar.

Stina avlider fjorton år efter flytten till Hagalund, den 26 maj 1895, då hon är 59 år gammal, under dödsorsak står det ett frågetecken. Hon begravs den 2 juni i Otterstad.

Efter att Stina dött gifter sig Johan Knut en tredje gång, den 11 december 1896, då med Anna Lavinia Nilsdotter. Anna Lavinia var född 1871 och alltså 32 år yngre än sin make (f.1839). Hon är 25 år när de gifter sig och har då en dotter Anna Mathilda född 1890 sedan tidigare. Tillsammans får de ytterligare en dotter Ester Ingeborg 1897, då är Johan Knut 58 år gammal. Johan Knut dog tretton år senare av ett slaganfall den 14 maj 1910 på Hagalund, Ullerö, då 71 år gammal. I bouppteckningen räknas många möbler upp, tre soffor fyra bord och åtta stolar, så huset var nog inte jättelitet. Det fanns tre kor och en kviga samt sex höns. Han hade 1 818 kronor i tillgångar och 1 980 kronor i skulder, till slut blev det en brist i boet på 162 kronor.

Maja Catharina min mormors mormors mormor f.1818 d.1896

Min mormors mormors mormor Maja Catharina eller Cathrina föddes onsdagen den 4 mars 1818. Föräldrarna Stina Jacobsdotter då 28 år och Anders Olofsson bodde på Storegården, Sunnnerby i Otterstad, där fadern var dräng. På foto en bild av Storegården med yttre veranda som troligtvis blev påbyggd senare.

Gården hörde till Senäte. Senäte är en herrgård som byggdes 1766. Där fanns också en sockenkyrka som revs 1853, en ödekyrkogård finns kvar. Storegårdens manbyggnad är från slutet av 1800-talet.

Otterstad tillhör Skara stift och utgjorde jämte Senäte under 1600-talet Kållandsö pastorat. Senäte var annexförslamling till Otterstad. År 1843 raserades otterstads och senätes medeltidskyrkor. År 1854 stod Otterstad nya kyrka färdig och Senäte hade då uppgått i Otterstads församling.

Vad hände i världen? Samma år som Maja Catharina föddes tog Sverige en fransman till ny kung, Karl XIV Johan som blir kung av Sverige och Norge.  Hans namn var Jean-Baptiste Bernadotte och han är anfader till vår nuvarande kungafamilj. Efter det misslyckade finska kriget 1808-1809, hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland. Sverige kompenserade förlusten med att erövra Norge, som 1814 tvingades att bilda en union med Sverige. De två länderna hade separata förvaltningar men samma kung och en gemensam utrikes- och försvarspolitik. Många norrmän var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt. Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte mer än i knappt hundra år. Unionsupplösningen ägde rum i Karlstad 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser. En annan person som föds samma år är Karl Marx.

Maja gifte sig med Johannes Lindahl Andersson den 31 december 1834 i Otterstad. Då var hon bara 16 år och han 22 år. De gifte sig unga. De fick också många barn, tolv stycken. Första dottern föddes när Maja var 18 år gammal, dottern döptes till Stina efter Majas mamma.

1. Stina f.1836-05-02 (Min släkting)
2. Maja Greta f.1838-11-21      
3. Britta Lovisa f.1840-03-29        
4. Anders f.1842-01-28        
5. Johannes f.1844-04-15 (Dog 1844 av bröstsjukdom 15 dagar gammal)
6. Johannes f.1845-04-18 (Dog 1847 av mässlingen två år gammal)
7. Clara f.1847-10-16 (Dog 1858 i Lidköping av rödsot 11 år gammal, 2 dagar innan lillebror Carl Johan föds)
8. Johanna f.1850-04-27 (Dog 1858 en månad efter sin syster också av rödsot 8 år gammal)
9. Fredrika f.1852-10-03 (Dog 1854 drygt ett år gammal av frossa)
10. Olaus f.1854-09-28 (Dog 1854 knappt 3 månader gammal av slag)
11. Mathilda f.1856-03-24 (Dog av hjärtfel och lungtuberkulos 65 år gammal)
12. Carl Johan f.1858-09-11 (Dog 1931, 73 år gammal)

I Senätes husförshörslängd 1840-1845, står att boende på Storegården är brukaren Johan Andersson, hans hustru Maja Catharina Andersdotter och barnen Stina, Maja-Greta, Britta Lovisa, Anders, Johannes (dog 1847). Parstugan var den vanligaste planen för boningshusen under 1700- och 1800-talet. Den innehöll förstuga, kök, dagligstuga och sal. Under sent 18800-tal försågs torpen med en öppen farstukvist ofta rikt prydda med lövsågade dekorationer.

Bebyggelsen låg ofta på åsar/höjdryggar för att inte inkränkta på åkermarken. Det fanns många torp och smågårdar på Kållandsö. Dom hörde oftast till de större herrgårdarna och torparna fick göra dagsverke på godsen. De gena åkertäpporna var oftast en jordstump vid hustomten. På kusterna bedrev man huvudsakligen fiske istället för jordbruk.

Under början av 1800-talet kom potatisen att slå igenom som livsmedel. Den var också lätt att odla och enkel att lagra i jordkällare. Under 1867-1869 var det dock missväxt. Kylan låg fortfarande kvar i maj 1867, först på midsommardagen smälte isarna. Men i slutet av juli kom kylan redan tillbaka och i augusti utbröt den fullständiga katastrofen med missväxt. Tidningarna uppmanade dom som kunde att hjälpa de som svalt. Tiggandet blev vanligt överallt. Men om 1867 var det kalla året, så blev 1868 det torra året. Mellan maj och augusti så regnade det ingenting överhuvudtaget. Två år på raken uteblev skörden. Det var säkert inte helt lätt att vara bönder på Kållandsö vid denna tid.

Maja (då 78 år) levde ett år längre än sin dotter Stina och dog samma dag som sin man Johannes (då 84 år) den 20 april 1896 i influensa på Storegården i Otterstad. Båda begravdes den 26 april i Otterstad.

Stina min mormors mormors mormors mor f.1790 d.1842

Stina Jacobsdotter föddes den 12 mars 1790 i Rangtorp, Källby. Hennes föräldrar var Lisa Jonsdotter och Jacob Larsson. Enligt dagens kartor så ligger Rangtorp på höger sida precis innan vägen som går ned till Blombergs hamn.

Stina gifte sig den 16 november 1806 med Andreas/Anders Olofsson (född i Österplana, 1780) i Källby. Hon var då bara 16 år gammal, han var 26 år. Enligt kyrkboken gavs femtio lod silver i hemgift, det är noterat att han var dräng från Österplana och hon piga hemmahörande hos föräldrarna i Rangtorp.

I husförhörslängden från Källby 1800-1809, är Stina bosatt på Rangtorp först tillsammans med sina föräldrar och senare, 1806 flyttar också hennes man Anders Olofsson (född i Österplana) dit från Otterstad. Det finns en notering på fadern som sjuk. Flera drängar bodde också där. I nästa husförhörslängd 1809-1816 står Anders och Stina som bondefolk, en dotter som också heter Stina finns också på gården samt Stinas föräldrar Jacob och Lisa.

Stina och Anders flyttade till Kållandsö 1814 och de bosatte sig då på Storegården, Otterstad. Där var Stina bosatt fram till sin död. Med på flytten till Otterstad var Stinas pappa Jacob som vid den tiden var sängliggande. De hade också en dräng och en piga på gården. Stina och Anders fick flera barn.

1. Stina 1812-06-07 född i Källby föräldrarna bondefolk i Rangtorp Dog knappt 2 år gammal den 24 mars 1814 i bröstfeber.
2. Maja Stina 1815-01-15 d.1889
3. Maja Cathrina 1818-03-04 d.1896 (Min mormors mormors mormor)
4. Johannes 1820-11-19 d.1829 (dog i mässlingen nio år gammal)
5. Petter 1823-10-02 d.1824 (dog av hjärtsprång ett år gammal)
6. Olaus f.1825-10-18 d.1879
7. Lisa f.1830
8. Johannes f.1833-01-23 d.1833-04-14 (Ihjällegad av modern 7 veckor gammal)

Man kan undra om lille Johannes kanske ändå dog i plötslig spädbarnsdöd eller annan sjukdom, ”ihjällegad av modern” är nog inte troligt.

På Storegården bodde också Stinas pappa Jacob som var änkling. Han avled 61 år gammal den 15 februari 1824. Som dödsorsak stå ”oangiven sjuk”.

Anders dog i januari 1840, dödsorsak okänd, han var då sextio år gammal. Stina dog två år senare den 6 maj 1842, då endast 52 år gammal. Dödsorsaken var bröstsjukdom. Sonen Olaus tog över Storegården som hemmansägare och brukad den fram tills han dog 53 år gammal 1879 av lungsot. Jordbruket utvecklades under 1800-talet, bland annat med hjälp av jordreformer som laga skiftet, och nya idéer och odlingstekniker. Järnplogar, som underlättade nyodling, började användas mera allmänt i Västergötland vid samma tid, en kunskap som troligen kommit via Dalarna och Värmland. Hjulaxlar av järn i stället för trä började användas i slutet av 1700-talet, och underlättade långväga transporter. En av pionjärerna för det moderna lantbruket var Edward Nonnen, som 1833 startade Sveriges första lantbruksinstitut på gården Degeberg utanför Lidköping. Mark för jordbruk togs fram genom att torrlägga sjöbotten, vilket gjordes på flera ställen på Kållandsö. 1812, 1818 och 1826 var det dock säkert tufft att vara jordbrukare då det var missväxt i Västra Götaland.

Enligt de bestämmelser som formulerades för Sveriges byar på 1700-talet skulle gårdarna i byn sköta sina gemensamma angelägenheter på visst sätt. Man hade sedan medeltiden gjort detta på olika sätt men i mitten av 1700-talet hade statens långa arm nått ända ner i människornas vardag. Det var mycket man skulle sköta gemensamt; sådd, skörd, inhägnader, vägar, fiske m m. Man behövde träffas vid vissa tillfällen och diskutera och besluta om det gemensamma. På Kållandsö vid den här tiden fanns det något som kallades för ”grannebacke”. Grannebacke var en form av bystämma. Grannebacken i Sunnegata by beslutade om hur byns allmänning skulle förvaltas. Under årsmötena fastställdes avgifter för betesdjur, fiske och jakt samt hölls auktion på slåttervass utmed Vänerns strand på byns mark. När grannebacken skulle träffas så skickades en budkavle som kallades för grannkorset. Det var åldersmannen i byn som kallades för grannefogde som skickade grannkorset, det var också han som förvarade byakistan med alla handlingar i. Grannekorset är sammansatt av ett par smidda spik och genom hål i ändarna löper ett snöre, avsett för orderlistan med alla namnen på för dom som kallas till stämman. Hur länge korset vandrat på detta sätt vet ingen. I grannefogdens kista daterar sig det äldsta protokollet från år 1620. Minst så länge har alltså byns folk samlats på Grannebacke för att dryfta gemensamma angelägenheter.

När det brådskade, när allvarliga ting pockade på för snabb lösning, satte man en fjäder i grannekorset, ett tecken på att det snabbt måste föras från gård till gård, det skulle “flyga”. Grannebackens tillhörigheter var värdefulla och det skulle vara omöjligt för utomstående att öppna kistan.  Lösningen blev denna, man satte tredubbla lås i kistan, lås med olika nycklar. Grannefogden förfogade sedan en nyckel och de båda bisittarna över var sin. Alla tre måste närvara med sina respektive nycklar de högtidliga stunder när kistan med grannebackens gemensamma tillhörigheter öppnades. Innehållet var värdefullt på den tiden. Det var mycket stridigheter och stämningar som berörde strandlinjerna och rätten att fiska och skörda vass. Kistan är idag skänkt till Vänermuseet i Lidköping.

Lisa Jansdotter f.1767

Lisa föddes den 26 november 1767 i Holmestad. Hennes pappa Johan Andersson var skomakare, mamma var Stina Jonsdotter. Det går tyvärr inte att utläsa i kyrkboken var de bodde någonstans i Holmestad.

Lisa gifte sig 39 år gammal med Jacob Larsson (född 1763 i Källby) den 16 november 1806 i Källby? Gifte de sig efter dotterns födelse 1790? År 1801 föds en dödfödd som som hette Jan. Dog Lisa 1813 i Källby?

Det finns många oklarheter här som behöver redas ut……

Stina Jonsdotter f.1744 eller 1741?

Gift med skomakare Jean/Johan Andersson den 30 november 1760 i Holmestad, han 25 år och hon 19 år. Det stämmer inte riktigt med årtalen…. Även här finns lite mera forskning att göra……