Min farfar Ivan Gustavsson – Moderns sida

När jag började undersöka de kvinnor som fanns före farfars mamma, så visste jag bara att hon kom från Skånings Åsaka och att hennes egen mamma dog ganska ung. Det blev därför spännande då rötterna bakåt gick till Istrum och vidare till Vättlösa ned till slutet av 1700-talet. Sen tar spåren slut, kyrkböckerna försvann vid en brand i Götene i början av 1800-talet.  

Farfars mamma hette Elin, jag hittade fyra generationer mödrar före henne.

  1. Elin Kristina Gustafsson f.Fred f.1882 d.1967
  2. Cajsa Lisa Fred f.Larsdotter f.1850 d.1892
  3. Cathrina Olofsdotter f.1818 d.1882
  4. Caisa Olofsdotter f.1788 d. 1869
  5. Cathrina Andersdotter f.1759

Elin f.1882 d.1967

Elin Kristina Fred min farfars mamma föddes den 24 november 1882 i backstugan Nyängen under Kockhem, Nattorps rote, Skånings Åsaka strax utanför Lundsbrunn. Hennes föräldrar var arbetarkarlen Alfred Fred och hans hustru Cajsa Lisa Larsdotter, föräldrarna hade varit gifta i ett år och Elin var deras första barn. I backstugan på Nyängen bodde också Alfreds mamma och hennes make. Det står att Alfreds läskunskaper var hjälpliga och Kajsa Lisas försvagade.

Elin döptes två dagar gammal den 26 november, faddrar var Alfreds bror hemmansägaren Johan August Fred från Kockhem 26 år och Anna Kajsa Svensdotter från Krokstorp 32 år. Dopförrättare var Gustaf Håård. Kyrkotagning skedde den 31 december.

Efter ett par år (1884) flyttade familjen till ett eget hus i närheten, Löfrödjan, Stymne, Nattorps rote, Skånings Åsaka.  En lägenhet på 2 tunnland. Här föds ytterligare barn i familjen, Elin får tre systrar och en bror.

En tragisk händelse inträffade dock 1892. Elins mamma fick ett litet sår på foten, såret blev infekterat och infektionen spred sig. Det gick inte att rädda henne, antibiotika fanns inte.  Cajsa Lisa avled endast 42 år gammal. Då var Elin bara 10 år gammal. Eftersom hon var äldst i syskonskaran så kan man tänka sig att hon tidigt fick lära sig att ta ansvar och hjälpa till i hemmet. Fadern anställde efter ett tag hushållerskan Sara Lovisa Berglund som han senare också gifte om sig med.

Den 8 november 1898 då Elin var 16 år gammal flyttade hon hemifrån till Tyskagården, Skånings Åsaka för att arbeta där som piga.

Sommaren 1900 besökte kung Oscar II Kinnekulle för att inviga Västergötland – Göteborgs järnvägar. Kungen kom med ångtåget från Götene till Lundsbrunn. Stationen i Lundsbrunn var smyckad med blomsterdekorationer och där fick kungen lyssna till en vacker sångarhyllning från kurortens sångförening. Hästdragna vagnar körde sedan det kungliga sällskapet i trav längs den av flaggor prydda vägen till Mariedals slott där greve Gustaf Sparre låtit duka fram en läcker lunch. Kanske var Elin där på stationen och firade kungen?

Den 22 oktober år 1900 flyttade Elin vidare till Bissdrågen, Ova, där arbetade hon som piga hos G E Andersson. Där stannade hon i två år.

När hon var 20 år gammal den 13 november 1902 flyttade Elin till Skara. Där jobbade hon som piga hos Johanna Pettersson på tomt 60. Kanske trivdes hon inte alls i stan eftersom hon redan efter ett halvår flyttade tillbaka till Ova.

Både Elin och hennes syster Anna Alfrida började som mejerielever på mejeriet i Mariedal, Ova den 27 mars 1903. Det var kanske där och då i Ova som Elin och Herman lärde känna varandra. Hermans pappa var ladugårdsföreståndare på Mariedal. Elin var kvar på mejeriet tills den 17 oktober 1905, då flyttade hon tillbaka hem till sin pappa i Löfrödjan, Stymne, Skånings Åsaka.

Hemmansdottern Elin Fred och ladugårdsföreståndaren Herman Gustafsson gifte sig den tredje juni 1906 i Skånings Åsaka kyrka. Elin flyttade till Herman på Ladugården, Mariedal, Ova den 15 oktober. Herman hade samma år tagit över sin pappas jobb som ladugårdsföreståndare på Mariedals slott.

Under kommande år födde Elin sju barn, varav barn nummer fem i ordningen var min farfar. Ett av barnen dog tyvärr inom loppet av ett par månader, det finns dock ingen dödsorsak angiven i kyrkboken.

Familjen flyttade 1917 till Lilla Aspelunda, Ova, en liten gård på andra sidan av Mariedalsskogen som Herman arrenderade. Elin och Herman fick ytterligare fyra barn där.

  1. Nils Harald f.1907-06-29 d.1978 Ledsjö
  2. Edith Maria f.1909-01-13 d.2004 Lidköping
  3. En gosse ej döpt f.1910-04-28, dog den 30 april, begravdes 5 maj. Dödsorsak okänd.
  4. Erik Herman f.1911-04-24 d.2003 Lidköping
  5. Gustaf Ivan f.1912-11-28 d.1985 Götene (Min farfar)
  6. Ernst Ragnar f.1914-10-01 d.1982 Lidköping
  7. Märta Ingeborg f.1916-07-04 d.2010 Lidköping
  8. Harry Valdemar f.1918-04-07 d.2009 Skara
  9. Hugo Lennart f.1920-07-27 d.2005 Göteborg
  10. Elsa Linnéa f.1922-05-17 d.2022 Skara
  11. Margit Ingegerd f.1924-09-22 d.2017 Lidköping

Elin födde elva barn med ett till två års mellanrum och tog samtidigt hand om hemmet samt hjälpte till med djur och jordbruk. Då hon var 42 år gammal födde hon deras sista barn, en dotter. Alla barnen utom ett levde till vuxen ålder. Vilken otrolig prestation att föda så många barn, det måste ha varit mycket fysiskt påfrestande för hennes kropp.

Huset på lilla Aspelunna finns inte kvar idag, på tomten står ett nytt hus. Men nedan på fotot syns Herman och Elin med några av de elva barnen framför det gamla huset där de bodde.

När min pappa döptes den 22 oktober 1939 var Herman och Elin faddrar på dopet.

Den 23 mars 1951, 71 år gammal, dör Herman på gården och Elin blir änka. Enligt inbjudningskortet till begravningen var det samling på Lilla Aspelunda innan jordfästningen i Ova. Efter jordfästningen intogs middag på Pensionat Källedal, Lundsbrunn.

Efter att Elin blivit änka flyttade hon in hos sonen Harry på Stora Brännebo, Hangelösa, en gård i närheten av Lilla Aspelunna.  Elin bodde där sina sista år tills hon dog 1967, 84 år gammal. När Elin dog var jag ett år och min lillasyster Jeanette var ett par månader. Kanske hann vi träffa Elin?

Jordfästningen för Elin ägde rum kl.13 den 14 juli 1967 i Ova kyrka. Efter akten inbjöds till Badrestaurangen i Lundsbrunn. Elin och Hermans grav finns på Ova kyrkogård.

Cajsa Lisa f.1850 d.1892

Elins mamma Cajsa Lisa Larsdotter föddes den 27 juli 1850 i Istrum. Dotter till torpare Lars Johansson och Cathrina Olofsdotter i Rödjan under Lilla Närsäter, Istrum, Varnhem. Dopvittnen var Anders Andersson och hans hustru.

När Cajsa Lisa var fem år flyttade familjen till Nybygget under Ölanda där Cajsa Lisa växte upp med fem syskon, både yngre och äldre.

Arton år gammal flyttade Cajsa Lisa hemifrån den 16 november 1868 för att arbeta som piga i Gudmunsboderna, Holmestad. Där blev hon kvar i två år. I kyrkböckerna står det att hon sen flyttade till Götene, men kyrkböckerna för Götene, Vättlösa, Holmestad och ibland Ledsjö blandas ihop. Jag behövde därför ofta läsa allihop för att hitta rätt.

Från Holmestad flyttade Cajsa Lisa 1870 till St Erikstorp, Ledsjö. Hon verkar ha bytt mellan stora och Lilla Erikstorp några gånger och arbetade på dessa gårdar under flera år.

Åtta år senare började hon 1878 på Nattorp frälsegård, Skånings Åsaka.

När Caisa Lisa var trettio år gammal 1880 bytte hon till Per-Bengtsgården, Vättlösa som ligger i närheten av Gullhammar. Här stannade hon bara i ett år. På den gården hade även hennes mamma arbetat som piga.

Sen flyttade Cajsa Lisa hem till föräldrahemmet den 24 oktober 1881. Året efter gifte hon sig med Alfred Fred. Hon var då 32 år när de gifte sig den 17 mars 1882. Alfred Fred var en sex år yngre hemmason från Kockhem, Skånings Åsaka som var född i Damstorp, Skara. Lysning 15, 22 och 29 januari. Det står att fästeqvinnan själv var myndig. Alfred var son till Stina Svensdotter och soldaten Anders Fred. Hans mor gifte senare om sig med brunnsborraren Nils Nyberg, Skånings Åsaka.

Jag undrar hur de träffades? Om det var på någon festplats eller genom vänner eller släktingar? Före giftermålet jobbade Alfred som dräng på Storegården, Berga, Skånings Åsaka. Troligtvis träffades de kanske någon gång när de båda arbetade på gårdar i Skånings Åsaka. När de gift sig flyttade han hem till sin mamma och hennes man i Kockhem, Nyäng, Skånings Åsaka. En månad efter giftermålet flyttade Cajsa Lisa också den 21 april 1882 hem till Alfred och hans föräldrar i Skånings Åsaka.  Första barnet, min farfars mamma Elin föddes där i november 1882.

Familjen flyttade 1884 äntligen till ett eget hus två år efter giftermålet. Lövrödjan (2 tunnland) avsöndrad från 1/8 mantal Stymne, Stymne, Skånings Åsaka. Alfred fick lagfart och ägandeskap av fastigheten 1905. Där föddes ytterligare fyra barn. Alfred var arbetarkarl, senare stenarbetare och brunnsgrävare.

  1. Elin Kristina f.1882-11-24. Skånings Åsaka d.1967-07-08 Hangelösa
  2. Anna Alfrida f.1885-04-04 Skånings Åsaka d.1979-11-25 Ledsjö
  3. Hilda Josefina f.1887-06-19 Skånings Åsaka d.1973-02-07 Ledsjö
  4. Agda Vilhelmina f.1889-03-20 Skånings Åsaka d.1977-05-26 Ova
  5. Ernst Teodor f.1891-01-22 Skånings Åsaka d.1983-05-08 Nossebro

Ordet ”rödjan” är ett gammalt svenskt ord som ofta syftar på ett mindre torp eller en liten jordbruksfastighet, ibland med betydelsen ”röjd mark” – alltså mark som har röjts från skog för att kunna odlas eller användas som bostadsyta. I äldre tider kunde ”rödja” också betyda att röja eller göra i ordning marken för odling.

Endast 42 år gammal den 10 juli 1892 avled Cajsa Lisa. Dödsorsaken är enligt kyrkboken stelkramp, förorsakad av ett litet sår i foten. På den tiden fanns inte tillgång till

penicillin (kom först på 1940-talet). Hon begravdes den 15 juli i Skånings Åsaka. Skånings Åsakas kyrka byggdes 1873, så den var ganska ny vid Cajsa Lisas begravning. Men tyvärr finns ingen grav kvar.

Alfred blev ensam med de fem barnen. Äldsta dottern Elin var tio år och yngste sonen Ernst bara ett och ett halvt år.  Det måste ha varit mycket tufft. Efter ett par år 1894 anställer Alfred hembiträdet Sara Lovisa Bergqvist f.1849 Härlunda som då flyttade in på Löfrödjan.  

När döttrarna var tonåringar så flyttade de hemifrån för att tjänstgöra som pigor på gårdar i närheten. Dottern Elin 16 år flyttade hemifrån1898 till Tyskagården, Hilda 15 år flyttade 1902 till Nattorp och Alfrida 18 år flyttade till Ova 1903. Dottern Agda var sist med att lämna föräldrahemmet 1907 då hon 18 år gammal flyttade till Vättlösa.

Alfred gifte senare (1904) om sig med sin hushållerska Sara Lovisa Berglund, och de var gifta fram till hans död.

Sonen Ernst flyttade 14 år gammal 1905 till Tyskagården för att arbeta som dräng, efter ett par år där blev han istället dräng hos Sannfrid Hambäck arrendator på Tomten, Sunträlje, Skälvum. Han kom hem igen till föräldrahemmet 1910 och stannade i fyra år innan han flyttade till Vara strax efter att Sara Lovisa avlidit. I Vara stannade han i tre år. Ernst utvandrade sen under några år till Amerika men återvände till Sverige i början på 30-talet.

Alfred avled den 13 augusti 1913 endast 56 år gammal efter ett slaganfall eller lunginflammation (står olika på olika ställen). Då såldes Löfrödjan till Johan Albin Larsson för 2 000:-. I bouppteckningen anges att Alfred ägde en ko, fem höns, diverse möbler och husgeråd. Den totala summan av tillgångar uppgick till 1 051,67 kronor.

Cathrina f.1818 d.1882

Cathrina föddes den 12:e (eller 17:e) augusti 1818 i Huleryd, Vättlösa. På vissa ställen står det född i Götenedh. Hennes föräldrar var drängen Olof Svensson och hans hustru Caisa Olofsdotter. Faddrar vid Cathrinas dop var drängen Anders Jonsson och Catharina Nilsdotter, från lilla Fårvallsslätten, samt drängen Johannes Andersson o pigan Lisa Arvidsdotter från Ödegården.

Cathrina växte upp i Huleryd, Vättlösa. Huleryd ligger vid Åsbotorp.

När hon var 18 år gammal 1836, flyttade Cathrina till Per Bengtsgården, Vättlösa för att arbeta där som piga. Där blev hon kvar i fyra år.

Hon flyttade sedan vidare 1840, till Lilla Bjurum, Vättlösa. Då kom hon närmre sitt föräldrahem. På Lilla Bjurum jobbade hon ytterligare fyra år som piga. Vid den tiden var Lilla Bjurum ett statligt militärt officersboställe för Skaraborgs regemente. Beboddes då av översten och friherren von Platen men han avled 1842. Sedan var det översten och riddaren Birger Hall som bodde där med fru och sex barn. På gården fanns en guvernant, en hushållerska, en trädgårdsmästare, en gårdsrättare, drängar och pigor.

Tjugosex år gammal flyttade Cathrina 1844 till Skräddaregården i Hasslösa (Säfvered). Hon flyttade in hos änkemannen och bonden Lars Johansson. På gården fanns också hans lilla ettåriga dotter Anna Britta. Cathrina och Lars gifte sig den 1 december samma år. Han 29 år och hon 26 år. Lars hade tidigare varit gift (mars 1843) med Anna Larsdotter från Tomten, Vättlösa. Hon dog dock i blodförgiftning strax efter hon fött deras första barn. Kanske var Cathrina bekant med Anna och att det var på det sättet som hon lärde känna Lars?

Under tiden i Skräddaregården födde Cathrina två barn, en dotter och en son. Dottern Lotta Christina dog dock endast tre månader gammal i bröstfeber. De bodde kvar fram tills 1849 då familjen flyttade till torpet Rödjan under Lilla Närsäter, Istrum. Här fanns också dräng och piga, samt änkan Anna Larsdotter inflyttad från Säfvared f.1789 i Händene.

Dottern Cajsa Lisa min farfars mormor föddes i Istrum när Cathrina var 32 år gammal.

  1. Lars dotter från tidigare äktenskap. Anna Britta f.1843-10-13 i Vättlösa.
  2. Lotta Christina f.1845-10-28 Hasslösa d.1846-01-28 dödsorsak bröstfeber
  3. Johan August f.1847-04-26 i Hasslösa
  4. Cajsa Lisa f.1850-09-27 Istrum (min farfars mormor)
  5. Christina f.1854-04-17 Istrum
  6. Johanna f.1857-12-14 Istrum d.1877-02-06 Istrum Begravd 1877-02-13. Dödsorsak slag, 19 år gammal.

1855 flyttade familjen till Nybygget, Ölanda, Istrum. I kyrkboken står det att Cathrina är straffad, dock oklart vad det gällde. p691 191? Jag hittar inga uppgifter om brottet.

Under 1600-talet ägdes Ölanda säteri av Magnus Gabriel De la Gardie, en av Sveriges mäktigaste stormän, som också ägde Mariedal, Höjentorp och över tusen andra gårdar och slott. Baron Otto Lagerfelt ägde Ölanda 1855 och bodde där med sin familj.

Anna Britta (Lars dotter från tidigare äktenskap) flyttade hemifrån 1860, 17 år gammal till Uppsala, Ledsjö för att arbeta som piga. Detta är verkligen ett sammanträffande! Min morfar och mormor ägde ju senare Uppsala. De övriga barnen förutom Johanna flyttar också hemifrån men alla kommer åter till föräldrahemmet efter ett litet tag. Johan August flyttade hemifrån 1861 och Christina flyttade hemifrån nitton år gammal 1863.

Mellan 1864-1871 bodde familjen kvar på Nybygget under Ölanda. Föräldrarna och de fyra barnen Johan August, Christina, Cajsa Lisa, Johanna. Cajsa Lisa flyttade till Götene 1868 och Christina flyttade till Götene 1871 men kom tillbaka 1878. Christina flyttade igen i april 1881 till Stockholm.

Den 13 februari 1877 händer något tragiskt då yngsta dottern Johanna plötsligt avlider hemma av slag 19 år gammal. Slag användes ofta som dödsorsak vid plötslig död utan orsak.

I slutet av 1800-talet började det bli vanligt med järnspisar i svenska hem, jag undrar om Cathrina hann få någon i sitt hus?

Efter 1881 är Lars och Cathrina inhyses på Nybygget under Ölanda. Cajsa Lisa bor hemma inflyttad från Wättlösa 1881 men flyttar igen 1882 till Skånings Åsaka för att gifta sig.

Chatrina avled den 11 december 1882, 64 år gammal okänd dödsorsak. Hon begravdes den 17 december. Ett halvår senare avled också Lars. Sonen Johan August tog över som torpare men var sen dräng på Nybygget.

Caisa f.1788 d.1869

Cathrinas mamma Caisa föddes i Vättlösa torsdagen den 3 januari 1788. Familjen bodde troligtvis på gården Spåretomten. Caisas mamma hette Cathrina Andersdotter och fadern Olof Andersson. Men det är svårt att hitta uppgifter om Caisa och hennes familj före 1807 eftersom kyrkböckerna brunnit upp.

Det var troligtvis en ganska orolig tid när Caisa föddes. Sverige skickade trupper till Finland som var på väg att ockuperas av Ryssland och Danmark angrep Sverige då de var allierade med ryssarna.

År 1807 bor Caisa med sin far (änkemannen) Olof Andersson och tre syskon på Tomten (Spåretomten), Vättlösa. Syskonen är den äldre brodern Sven f.1773, äldre systern Stina f.1785 och yngre systern Lisa f.1794. Troligtvis fanns fler systrar men de bodde inte med fadern 1807.

Under åren 1807-1810 arbetade Caisa som piga på Per-Bengtsgården, Vättlösa. Därefter flyttade hon tillbaka till Spåretomten, Vättlösa för fortsatt arbete som piga även där i ytterligare tre år.

Sen träffade Caisa en man som hette Olof Svensson (f.1767-08-27) och tycke uppstod. Trots viss åldersskillnad, han var 21 år äldre. Det lystes för tjugofemåriga Caisa och hennes trolovade 3, 10, och 17 november och den 28 november 1813 gifte sig pigan Caisa med Olof Svensson från Huleryd, Vättlösa.

Efter giftermålet flyttade Caisa till Huleryd som var Olofs föräldrahem. Där förblev de sedan bosatta resten av sina liv. På gården fanns både piga och dräng. Huleryd ligger i närheten av Åsbotorp.

När Caisa var 26 år gammal, året efter giftermålet födde hon deras första barn, en son Sven. Han blev dock bara två år gammal, dog av okänd sjukdom men det finns en anmärkning ”svag” i kyrkboken. Caisa fick ytterligare fyra barn med Olof.

Caisa fick barnen:

  1. Sven f.1814-08-01 Vättlösa. d.1816-11-20 okänd sjukdom
  2. Johannes f.1816-03-23 Huleryd, Vättlösa
  3. Catharina f.1818-08-17 Huleryd, Vättlösa (min farfars mormors mor)
  4. Sven f.1821-06-08 Huleryd, Vättlösa.
  5. Maria ”Maija” f.1825-04-24 Huleryd, Vättlösa
  6. Med andra maken Lisa f.1829-04-08 Vättlösa
  7. Med andra maken Olaus f.1831-02-20 Vättlösa

Caisas make Olof avled 59 år gammal den 26 april 1827, dödsorsak ”oangifven”. Han begravdes 4 maj. Barnen var fortfarande små, yngsta dottern bara två år, vilket troligtvis gjorde att Caisa behövde gifta om sig för att säkra sin och barnens försörjning. Familjen kunde dock bo kvar på Huleryd.

På gården fanns en dräng som hette Andreas. Caisa gifte om sig med 35-årige Andreas Olofsson (född i Skeby 2/2 1793) den 13 april 1828, ett år efter Olofs död. Med Anders fick Caisa ytterligare två barn. Man kan undra om de var förälskade i varandra sedan tidigare eller om äktenskapet bara var av praktiska skäl?

Tre år senare 1833 lämnar sonen Johannes föräldrahemmet, 17 år gammal. Han flyttade då först till Tranum, senare vidare till Österplana. Dottern Cathrina (min släkting) flyttade hemifrån 1836 och sonen Sven flyttade hemifrån 1837. Maija flyttade 1841 då hon gifte sig med soldaten Nils Fröjd och bodde sen på soldatbostället Lille Moen. Lisa lämnade föräldrahemmet först 1849. Kvar hemma blev yngste sonen Olaus.

Under en kort period 1845-1846 bodde sonen Johannes med sin hustru Anna Maja åter i föräldrahemmet. Detta står om Johannes – ”för första gången stöld dömd till 15 dagar fängelse” Jag hittar dock inte domböcker för häradsrätten i Gudhem 1844.

Den 17 december 1856 dör också Caisas andre make 63 år gammal. I kyrkboken står det att han begick självmord genom hängning. Enligt bouppteckningen fanns det en gammal ko värd 30 kronor och två får värda åtta kronor. Tre böcker, en gammal bibel, ett Nya testamentet och en psalmbok. Behållningen i boet efter avräknade skulder blev 543 kronor. Yngste sonen Olaus bodde kvar hemma, det blev också han som tog över gården och blev ägare av 1/16 mantal Huleryd.

Caisa avled av ålderdom den 24 juli 1869, hon var då 81 år gammal. Hon bodde då på undantag hos sin son Olaus i Huleryd.

Olaus gifte sig med Anna Cathrina Johansdotter som flyttade in 1856 efter faderns död. Olaus och hans fru fick tillsammans åtta döttrar! Charlotta (dog några månader gammal 1 augusti 1857), Maja Cajsa, Charlott, Anna Christina (dog 1863 ett år gammal), Sophia, Emma och Elisabeth. Därefter fick de också två söner Ernst Richard och Albert. Albert blev den som tog över föräldragården efter Olaus och därefter hans son Erik Gustaf Albert Olsson. Erik Olsson bodde kvar där i Huleryd 1:5 tills han avled 1990. Han blev den sista av vår släktgren som bodde på Huleryd där de bott under minst fyra generationer.

Huleryd ligger i närheten av Uppsala där min mormor och morfar bodde. Jag undrar om de kände till att farfars släkt fanns i närheten? Jag har inget minne av att någon pratat om det. I Västergötlands museums bildsamling finns ett fotografi av en Erik Olsson, Huleryd taget 1931, se nedan. Här finns också ett foto på Huleryd från 20-talet som jag fått av Eriks dotter Birgitta. Erik är klädd i vitt och ses med föräldrar, syskon och en faster.

Cathrina f.1759 d.1805

Caisas mamma hette Cathrina Andersdotter och kan ha varit född 1759, (det står att hon var 35 år när dottern Lisa föddes 1794). Dock oklart var hon föddes men Cathrinas bror var född i Götene så kanske var även hon det.

Cathrina gifte sig med rusthållaren Olof Andersson Tomten (Spåretomten) Vättlösa född 1746-12-03 i Vättlösa. Spåretomten ligger vid Vättlösa kyrka, på andra sidan vägen.

Rusthållare: En rusthållare var en bonde som ägde ett rusthåll. I utbyte mot att rusthållaren skaffade och försörjde en beriden soldat samt en stridshäst, slapp han vissa grundskatter till staten. Det var i regel de mer välbärgade bönderna som kunde vara rusthållare.

Tillsammans fick de åtta barn (enligt hennes bouppteckning 15 mars 1806). Första sonen Sven föddes när Cathrina bara var ca 14 år gammal. Kan det stämma? Kanske var han Olofs son sedan tidigare? När andra barnet Johannes föddes var Cathrina 20 år gammal vilket känns rimligare.

  1. Sven Olofsson f.1773
  2. Johannes Olofsson f.1779-09-23
  3. Stina Olofsdotter f.1785
  4. Caisa Olofsdotter f.1788
  5. Lisa Olofsdotter f.1794-04-14
  6. Dotter, okänt namn och födelsedatum
  7. Dotter, okänt namn och födelsedatum
  8. Dotter, okänt namn och födelsedatum

Det finns en bouppteckning efter Cathrina som upprättats av hennes make den 15 mars 1806. Vilket borde innebära att Cathrina dog ganska ung under 1805 eller i början på 1806, hon var då 46 eller 47 år gammal. Det finns ingen tillgänglig dödbok dessa år, så hennes dödsorsak är okänd.

När Cathrina avled var de två sönerna och en dotter myndiga. Till övriga fem döttrar utsågs en förmyndare vid bouppteckningen, deras morbror Johannes Carlsson från Öija, Husaby. Johannes var född 1759-04-03 i Götene och gift med Lena Larsdotter f.1763-04-02 Kinne Kleva. Det står tyvärr inte namn på de omyndiga döttrarna. Jag har därför inte kunnat lista ut vilka de var eller vart de tog vägen.

I bouppteckningen efter Cathrina finns bland annat förtecknat några kopparkittlar, en silverbägare, en klocka, en malmmortel, en lykta i bläck, två tennljusstakar, en järngryta, ett långbord, en soffa, två kistor, selar och ok, oxe, stut, får, baggar, sugga, tre grisar, en gås, bolster, tre dukar. Qvinnokläder: en omlottskjorta, en grön klänning, en blå klänning, tre strumpor, två par skor. Bouppteckningen är flera sidor lång, det verkar som att de hade det ganska bra ställt. Det verkar ha funnits brygghus, källare och bod förutom huset de bodde i. Kvarlåtenskapen i boet var värt 304 kronor. Säkert mycket pengar på den tiden.

I kyrkboken för Vättlösa 1807 var maken Olof och de fyra äldsta barnen fortsatt bosatta på Tomten/Spåretomten, Vättlösa.  Olof bodde kvar på gården hela sitt liv, de sista åren från 70-årsåldern hos sonen Johannes. Han dog av ålderdom 80 år gammal den 29 december 1828.

Sonen Sven Olofsson gifte sig med Stina Larsdotter f.1784-11-09 Forshem. Familjen bodde på Spåretomten. De fick tre barn. Dottern Maja bodde kvar på Spårtomten hela sitt liv, de sista åren som inhyses i backstuga. Hon beskrevs som blind. Hon blev den sista av mina anor som bodde på Spåretomten. Sven och Stina bodde kort hos Maja men flyttade sedan till dottern Cathrina som gift sig och bodde på Per-Bengtsgården, Vättlösa.

Sonen Johannes gifte sig med Maria ”Maja” Larsdotter från Holmestad. De fick åtta barn. I kyrkboken står det att de bodde växelvis på Spåretomten samtidigt med brodern Svens familj och Skomakaregården, jag tror att dessa gårdar låg precis bredvid varandra. Fadern Olof bodde tillsammans med Johannes familj. Dottern Britta och hennes man Olof Andersson fortsatte bruka Spåretomten ett tag sen flyttade de till Holmestad. Även sonen Johannes som gifte sig med Stina Ericsdotter bodde på Spåretomten men de flyttade sedan vidare till Sandbäcken, Vättlösa. Modern Maja flyttade med Johannes familj till Sandbäcken och bodde där till sin bortgång.

Cathrina och Olofs dotter Stina gifte sig och flyttade till Lilla Fårvallsslätten, där hon blev kvar. Dottern Lisa gifte sig och flyttade till Ödegården och bodde där resten av sitt liv. Cajsa min släkting har ni redan läst om ovan. De okända döttrarna har jag inte kunnat lista ut vilka de var.

Jag hittar inga kyrkohandlingar från Vättlösa äldre än från 1807. Kan därför tyvärr inte komma längre här….. Jag har också letat i Götene, Holmestad och Ledsjö kyrkböcker.Delar av dessa arkiv förstördes tyvärr vid en brand i Götene komministergård på 1820-talet.